Stranden har allt och inget.

Var tvungen att fly lägenhetens tristess i morse efter en händelserik tredagars.
Sitter nu på en urtvättad sarong med sand mellan tårna.
Det är söndag.
Klockan är halv två.
Det kommer en grupp bestående av 10 individer, gott och blandat rent könsmässigt.
De skrattar, stojar och slår sig ner bredivd mig.
Samtidigt som jag vill vara en av dem i den där gruppen.
Den lyckliga gruppen.
Så vill jag inte ha dem så här otäckt nära.

Men det är väl just detta som man söker när man går själv till stranden en söndag för att slippa lägenhetens vakium. Trots att man är själv och vill vara själv är du en del av nåt större. Du känner samhörighet med den där lyckliga gruppen samtidigt som din Ipod spelar "Vraket" med Lisa Ekdahl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0