svartblogg

Det fanns två äldre herrar i väntrummet.

Med en snitt ålder på 85.

 

Hann knappt tänka ”här sitter jag och tillhör kategorin lastgamla gubbar som med all säkerhet bär blöja” innan jag kallades in till doktorn. Han berättade om den kommande undersökningen. Hade jag vetat om innehållet innan min ankomst hade jag aldrig dykt upp.

 

Lätt chockad transporterades jag till rummet bredvid. Väl där möttes jag av en sköterska som befallde mig att avvisa byxor och kalsonger från min kropp.

 

Kuken skulle tvättas.

Som att hon förutsatte att den skulle vara smutsig.

 

Självförtroendet fick sig en rejäl smäll och jag hade varken kraft eller ork att motarbeta hennes offensiv. Hux flux låg jag där, på britsen, med ludder och skum runt hela skrevet.

 

När jag var tillräckligt ren för damen så fortsatte hennes anfall. ”Nu ska jag bara föra in bedövningsmedel i urinröret. Det brukar svida lite grann.”

 

Lite grann inom vården är som ni alla vet precis dess motsats. Så även denna gång. Svida lite grann förbyttes därför snabbt till känslan av att det brann. Fick kramphålla i britsen för att inte omvandlas till en vildsint boxare.

 

När väl elden släcktes av att bedövningsmedlet började verka kunde jag återigen slappna av. Eller slappna av är väl att ta i, för in kom doktorn med en mojäng som fick mig att kallsvettas.

 

Den var grövre än en gurka och längre än mig.

Och skulle in samma väg som bedövningsmedlet.

 

Det här kan göra lite ont sa doktorn innan han började agera. Lite ont? Smärtan resulterade i att ett av mina ben flög rakt upp och min mun sköt ur sig SSSAAAH!

 

Sköterskan smekte stillsamt min hand medan hon frågade vad jag jobbade med för att dra uppmärksamheten åt annat håll. Jag krystade ur mig – Kan vi möjligtvis ta det när undersökningen är slutförd?

 

Någon minut senare var helvetet över.

Men darriga ben satt jag mig upp på britsen.

Siktade in mig på mina kläder.

Ville så snabbt som möjligt bort från denna våldtäkt.

 

Då ankom nästa dråpslag. - Eftersom bedövningsmedlet kommer att rinna ur tillsammans med lite blod är det bra om du tar på dig den här, sa sköterskan och uppvisade en blöja.

 

Någon minut senare lunkade jag skamset genom samma väntrum som jag lämnat en kvart tidigare. Gubbarna satt kvar. Med blöjan runt skrevet kände jag mig mer som dem än någonsin tidigare.