svartblogg

Spånskivor och plastmattor som golv.

Åldersspruckna väggar av färg.

Ett kök helt i plåt.

Men styrelsens absoluta favorithak.

Igår satt vi mitt i denna absurda lägenhet.

Och skulle rösta om dess fortsatta ändamål.

Skulle den tillhöra föreningen även framgent?

Eller var det dags att avsluta relationen och sälja till högstbjudande?

De enda som tyckte att alternativ 1 var att förespråka var styrelsen. De använde trots allt detta förfall till lya för att fika en gång per månad. Behöver jag poängtera att snittåldern i styrelsen till och med är äldre än den lastgamla lägenhet vi befann oss i?

Alla andra (som var i åldern 20 – 40) tyckte dock som undertecknad och ville omgående sälja fanskapet och använda den mycket välbehövliga slanten till kommande renoveringar.

För att vi skulle få som vi ville krävdes 2/3 majoritet. Detta var sannerligen inte lätt att få med tanke på att styrelsen gjorde allt i sin makt för att ogiltigförklara röster. En fullmakt avslogs exempelvis helt utan rimlig förklaring och den första röstningen ogiltigförklarades. Men till slut fanns inget som kunde stoppa oss. Vi vann med en röst och styrelsens fikarum ska ut till försäljning inom kort!

Tyckte faktiskt synd om han som är ordförande.

Han är en hyvens man och det såg ut som en del av hans själ dog.

Men jag är ganska säker på att han kommer att repa sig igen.

För någon ihållande saknad efter detta råttbo kan jag inte tänka mig att han får.