4 flickor
En jul i en medelstor svensk stad innebär möten med det förgångna.
Hemvändare och bortglömda på återträff under trolldryckens rus.
Igår fick jag detta visualiserat vid en bardisk på en tätbefolkad lokal.
Fyra flickor som känner varandra väl.
Fyra flickor som dessutom känner mig.
Fyra flickor som till och med representerar 10 år av mitt liv.
Den första, vacker och iskall, symboliserar en naiv pojke med ett hopp, en tro. Den andra, som alltid stod bredvid trots utstrålning som få, var en del av min första lägenhet. En del av en tid som innehöll saknad, berusning och ett flertal korta romanser.
Den tredje, med störst hjärta och finast själ, var svaret på en trygghetsönskan och ett rop på hjälp. Den fjärde, överlägset mest intressant och med blickar som gett mig svaga knän, ett kapitel som nyligen blivit avslutat. Ett kapitel som bestod av sökande efter en livskamrat i nuet. En medresenär på resan mot morgondagen.
Att dessa fyra flickor samtliga stod samlade fick mig att utbrista i förtjusning.
Dig har jag varit tillsammans med.
Dig har jag också varit tillsammans med.
Dig har jag velat knulla.
Dig har jag också velat knulla.
De fyra flickorna kollade först på mig med tveksamma ögon och sedan på varandra. De tyckte inte alls detta spektakel var roligt. Istället så skruvade de lite obekvämt på sina kroppar innan två försvann in i lokalens skyddande mörker.
Men hej och valkommen till any given helg pa jobbet.. ;)
Krogbranschen är mer inavel än Stöde! ;)
Ack, så jag undrar varför du inte nämnde mig i detta inlägg. Vi som med passion delade ett glas öl i Oscars öltält, gatufesten 2005..
ps. Förslag på tonsättning till din dramatiska historia: DA DA DA DAAAAAA!!! ds.
Hahahahaha! In your face! Go Brunettsnurran!
Hahaha...vilken egotripp..Get a life och sluta försöka vara en Ulf Lundell wannabe!
Brunettsnurran: Förstår att du slitit ditt hår och gråtit dig till sömns ett flertal nätter sedan du, tydligen, läst mitt inlägg. Ber högaktningsfullt om ursäkt för detta.
M.E: Oj. En till som reagerar. Kan verkligen några rader få människan att, anonymt, bli på sådan kokning, så att möjligheten att vända andra sidan till inte längre är möjligt. Fantastiskt. Nu blir jag stolt.
Johanna: Loggade precis in på min sajt och såg dessa tre kommentarer. Att nr 1 orkade bry sig är inte förvånande. Hon är ung.... och därmed i behov av att synas. Att nr två fyllde i hennes kampsång inte heller särskilt oväntat. En som lämnar en "anonym" kommentar har inte mycket, egentligen, att säga. Men om du, är den Johanna, jag tror.... så blir jag lite fundersam.... och nästan sårad... På riktigt. För hon jag kände kunde väl trots allt bättre än "Get a life"?
