That’s what friends are for
En av de festligaste egenskaper som flertalet av mina vänner har förutom törstpass är självinsikt och ångest. Självinsikt i form utav att förstå och uttrycka sin oförmåga och oduglighet. Ångest i form av allt. Två exempel från helgen nedan.
Det är söndag eftermiddag.
Vi har druckit 6 – 7 öl.
JJ har suttit tyst en längre stund.
Hans ansikte ser ut som sju svåra år.
Till slut säger han uppgivet.
- Tycker fan inte ens det är kul att knulla längre. Det enda som jag blir glad av är alkohol. Jag är en oduglig pojkvän och en mycket tragisk människa.
På tal om tragisk. Av många beklagande sms och samtal idag så slår Gurk the Gambler högst. På hans blogg kan man läsa följande glädjepiller:
- Finns det nåt bättre än att ligga i sitt eget elände, så pass livrädd att man måste försöka sova med både lyse och musik på?
kikar in :)
Men så var det riktigt hemskt oxå. Mörkrädd är man när man är litet barn samt i vuxen ålder efter att ha druckit i flera dagar :)
Jag vet precis vad du menar.
Jag har flertalet nätter legat sömnlös i Sundsvall.
Finns få saker som kan få hjärnspökerna så påtagliga.
