Hon sitter nog fortfarande där och pratar i intet

Det finns både fördelar och nackdelar med hemvändarhelger, likt den som precis varit. En nackdel är att man måste befatta sig med individer som fortfarande hänger kvar i gamla mönster och tankar. En konversation jag hade med en sådan individ i lördags får hjälpa till att lyfta fram denna problematik.


Konversationen innehåller två deltagare, Sjukt lång sur (SLS) som jag inte pratat med på flera år och inte helt oväntat Benny Bling Bling (B).


SLS - Hej B, gud vad kul att se dig igen.

B - Tjenixen!

SLS - Vi måste sätta oss ner och snacka lite.

B - Okej, det kan vi väl göra.


Transport sker till bordet som står beläget mindre än en meter ifrån vår livliga konversation.


SLS - Gud vad taskig du va med mig på en fest i gymnasiet!!

B - Va?! Kom igen SLS, vi är vuxna nu. Äre inte dags att släppa det där och gå vidare?

SLS - Du sa att jag var så egocentriskt och bara ville stå i centrum hela tiden.

B - Seriöst. Vi kan väl inte sitta och diskutera det nu. Det var ju typ 8-9 år sen.

SLS - Jag förstår inte varför du tycker det.

B - Jag tycker inte det. Vad jag tyckte då, känns lite magert att försvara nu. Det var ju trots allt en evighet sen och lite till.


Sen pratar SLS så fort och så mycket de kommande minuterarna att jag inte kan återge det på ett värdigt sätt. Det fanns liksom ingen hejd på galenskaperna. Hon pratade tillslut så mycket och så fort att jag inte ens hade en möjlighet till att komma in med synpunkter. När hon tillslut kippar efter andan ser jag min chans.


B - Oj oj oj vad du surrar, har du börjat med cola på senare år?

SLS - Jag har ju alltid varit så här!

B - Då börjar jag faktiskt förstå vad jag menade den där gången för länge sen.


Jag kliver sedan upp och går

Jag kan höra att hon fortsätter och pratar medan jag försvinner från hennes synfält.


Mitt något dryga beteende kommer att leda till att hon är skogstokig nästa gång vi ses

Jag måste redan nu börja fila på hur jag ska ta mig ur den knipan


Det är dock inte hisskilligt bråttom att finna svaren

Tar ju trots allt minst ett år tills nästa gång jag får möjlighet att träffa henne och hennes odödliga prat.


Kommentarer
Postat av: L

Låter som en jävligt jobbig människa!

2007-12-26 @ 19:06:07
URL: http://tugga.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0