Lågsäsong för liggning

Att det föds många barn mellan mars – maj beror på sommarledigheten, om man ska tro statistiken. Jag tror dock att kommande vår kommer att skilja sig rejält, ur ett barnfödelseperspektiv. Detta oavkortat på grund av rådande värmebölja. För det kan omöjligt knullas lika mycket ute i de svenska stugorna denna sommar.

 

Varje rörelse i denna hetta leder till en flod av svett. En genomsnittlig liggning, som innehåller massor av olika rörelser, leder oavkortat till att man tappar all kroppsvätska och man halverar omgående sin vikt.

 

För att inte avlida av vätskebrist måste man därefter under ett par veckors tid trycka i sig kopiösa mängder av vätska för att överhuvudtaget överleva.

 

Under denna period är dessutom ytterliggare liggning förenat med livsfara. Det medför att den genomsnittlige semestersvensken endast hinner knulla en gång under en tre – fyra veckors period.

 

Det gäller således att eventuell dejt mellan ägg och spermie blir lyckad vid första kontakt för att det ska dyka upp en mini till våren. Sannolikheten för detta bör anses som låg och därav kommande vårbarnbrist.


Kungligt vid Karlbergskanalen

Strax efter avslutad arbetsdag befinner kroppen sig framför Karlbergs Slott. Mästerligt att bada i innerstan med ett slott vid sin sida. Tar därefter några steg för att vattna torson på Rörstrandsgatan. Kvällssolen är manisk och emellanåt besöker färgstarka luftballonger synfältet. Vandrar slutligen med ovilliga steg från rusets trassliga nät med destination ansvar och kommande arbetsdag.

 

Tar lunch redan vid elva. Nedcabbat med blixten mot Nacka Strand Yacht Club. Ovanligt dyr sallad vid havskanten. Det mesta är utmärkt utom det faktum att starkölsluncher kan vara svåra att genomföra med kunder i sitt sällskap. Därför faller valet av dryck på vatten med bubblor. Mediokert.

 

Men vill trots detta konstatera – Sommaren i storstan är förträfflig!


Slagfältets spänning

Tärningsverk idag.

Inte så konstigt.

Med tanke på gårdagens urladdning.

 

JJ frågade mig för ett par veckor sedan vilket lag han skulle tippa som vinnare av VM. Då oddsen för favoriterna var låga i förhållande till svårigheten att ta hem bucklan, föll min lott på Holland.  Till runt 15 ggr slanten.

 

Oddset måste ha varit bland de sjukaste som skådats med tanke på att Holland har spelat grymt nice de senaste åren och vunnit samtliga av sina kvalmatcher. Att dess befolkning dessutom är störtskön och en sann allierad på resande fot gjorde valet än enklare.

 

Så föga oväntat stod de där på planen igår och skulle ta sig an Spanien. Laget som alla numer höjer till skyarna. Har själv svårt att förstå då dess spelidé inte ger mycket till resning.

 

Korta passningar.

I sidled.

I oändlighet.

 

Efter att motståndaren har somnat.

Ett par gånger.

Kommer en stickare i djupet.

Mål.

 

Därefter spelar de om möjligt än mer i sidled.

Med ännu fler kortpassningar.

Motståndaren får därmed jaga boll istället för kvittering.

 

Fantastiskt effektivt. Dessutom ett ypperligt valt system med tanke på alla dess stjärnspelare som verkligen kan hålla boll. Men roligt att se och publikfriande? Inte alls.

 

Holland gick in med sådan laddning att det är underligt att inget av spanjorernas ben idag ligger i gips. Att exempelvis ett par revben inte gav vika och gick av efter den karate kid uppvisning vi fick se är oförklarligt.

 

Hela matchen var fullständigt oviss.

Trots att inte Sverige spelade var jag nervös från första stund.

Även fast slutresultatet visade något annat än vad jag ville.

Kändes det som rätt lag vann.

 

Brukar hävda att fotboll är en neandertalare i förhållande till hockey ur ett åskådarperspektiv. Men gårdagens drabbning var ett undantag och bevisas av dagens spänningsträningsverk.


Delikatesser i min närhet

Vaknar med känslan av ledighet.
Longboardens hjul tar mig mot Kungsholmstorg.
Första anhalt, Taylors & Jones på Hantverkargatan.
Ett måste för en korvälskare.
Nästa stopp, Wijnjas på Bergsgatan.
Ostbrickas paradis.
Slutligen får Fabrique på Scheelegatan besök.
Nybakat surdegsbröd får symbolisera pricken över i:et.
Vaknar tillsammans med ledigheten.
Longboardens hjul tar mig sedan mot Kungsholmstorg.
-
Första anhalt, Taylors & Jones på Hantverkargatan.
Ett måste för en korvälskare.
-
Nästa stopp, Wijnjas på Bergsgatan.
Ostbrickas paradis.
-
Slutligen får Fabrique på Scheelegatan besök.
Nybakat surdegsbröd får symbolisera pricken över i:et.

Ture Sventon

Detektivhjärnan började igår fundera på vad Littorin egentligen hade gjort. Då brottsmisstankerna lyckats hållas hemliga föll min tro på två slutsatser. Endera har han köpt droger eller så har han köpt sex.
Det första försvann snabbt från listan. Istället blev jag mer och mer övertygad om att det handlade om ett sex köp. Då hans ögon & dess skam berättade om detta under presskonferensen.
Bestämde mig därför i morse att publicera min tes här.
Kollade dock först Aftonbladets hemsida för att se om de lagt ut mer info.
Kan väl inte påstå annat än att jag är en mästerdetektiv.
Detektivhjärnan började igår fundera på vad Littorin egentligen hade gjort. Då brottsmisstankarna lyckats hållas hemliga föll min tro på två slutsatser. Endera har han köpt droger eller så har han köpt sex.
-
Det första försvann snabbt från listan. Istället blev jag mer och mer övertygad om att det handlade om ett sex köp. Då hans ögon & dess skam berättade om detta under presskonferensen.
-
Bestämde mig därför i morse att publicera min tes här.
Kollade dock först Aftonbladets hemsida för att se om de lagt ut mer info.
Kan väl inte påstå annat än att jag är en mästerdetektiv.

Slagskott

Mitt i detta rastlösa tillstånd pågår Gatufesten i Sundsvall. Gatufesten påkallar med automatik enorm fylla. Det dricks kopiösa mängder från att ögon öppnas tills de stängs. Full vevning så att säga.

 

Senast jag var där från onsdag och framåt var 2006. Sedan dess har jag ryggat bakåt varje gång en eventuell tur till detta evenemang har kommit på tal.

 

Vet faktiskt inte varför. Det är trots allt fantastiskt roligt att hänga med Sundsvalls framsida (mina kompisar) på kolossala konstigheter och flasktömningar.

 

Pratade nyss med en av mina allierade.

Han hade varit på en tillställning på Stadshuset igår.

Som var anordnad av en bekant som petar puck.

DJ Billy stod som låtvevare och hade tydligen skapat ett fanatiskt tryck.

 

I övrigt var sig allt likt.

(Tjejerna klängde likt psykopater på stadens hockeyelit.)


På kollisionskurs med sig själv

Det kryper i kroppen.

Orons ormar slingrar sig längs mina ben.

Ådrorna fylls av kliningar.

En lätt abstinens i mitt blod.

 

Inte alltid så farligt.

Men denna vecka har varit svår.

 

Brukar avreagera mig med maniskt arbete.

Men i ett sommarstängt Sverige finns inga affärer att jaga.

 

Har försökt att springa ifrån känslan med hjälp av träning.

Det fungerar för stunden och ger kroppen andrum.

 

Trolldryck skrämmer också bort ohyran.

Det behövs inte mycket, bara 2- 3 glas.

Men historien visar, att i förläningen, ger det motsats effekt.

 

Så istället får jag konstatera.

Rastlöshet går inte att bota.

Dess tatuering är här för att stanna.

Vare sig jag vill det eller inte.


Orkanen Gudrun

Sitter på ett tak

Solen i ögonen

Sommarlunken i själen

 

Två damer slår sig ned bredvid mig. De börjar genast diskutera Gudrun Schyman.

-         Hon har förstört ordet feminist, säger den ena.

-         Ja verkligen, säger den andra. Och att dessutom elda upp 100 000?! Vilken idiot!

-         Ja vet. Hon måste vara knäpp. Kunde väl ha gett 100 kr var till 1000 kvinnor istället. Det hade ju varit så enormt mycket bättre. Och jag som alltid varit feminist. Hon har förstört allt.

 

Ungefär där får jag bita mig i läppen för att inte fråga om damerna möjligtvis lider av total IQ avsaknad. Men då jag med åren lärt mig att inte kapa människor vid knävecken, då det av gemene man kan uppfattas som otrevligt och drygt, lyssnar jag istället vidare på deras dårskap. Till slut blir det för mycket och jag blir tvungen att avlägsna mig från den tidigare så trevliga platsen.

 

På tal om trevligt. Trots hennes vänstervridna ådra skulle jag mer än gärna dela en flaska skeppet med Gudrun. Är dessutom övertygad om att kvällen skulle utmynna i en mycket intressant tillställning.


Fyra hjul och förtält

Efter transport med bil genom flertalet tidszoner kom vi slutligen, lätt jetlaggade, fram till Vaxholm och Askrike Camping. Ett mäkta populärt hak för husvagnsburna. Fick vetskap om att väntetiden för tillträde till en egen plats på det flotta gräset var 4-5 år. För undertecknad som blir rastlös av att köa 4 minuter kändes informationen overklig.

 

Men efter att ha spenderat ett par timmar, i detta mecka för Svenssons, så förstår jag vad de så tålmodigt hade väntat på. En härlig cocktail av sommar, natur & fylla. Vad mer kan man begära?

 

Anledningen till att vi valde att besöka Askrike Camping just denna lördag var att JJ och Barre Berrha trubadurade.  Innan det var klart dansade vartenda kilo (och det var många) hejdlöst på den lilla logen. Fantastisk syn.

 

Så mitt tips till alla semesterfirare därute kan inte bli annat än – Uppsök en camping nära dig. Du kommer inte bli besviken.


Första passet sedan februari.

Första ansträngningen sedan februari.
Först en undersökning som påvisar att sittande är förspelet till både diabetes, cancer och en hel del annat otäckt.
Därefter ett gäng atleter på TV som springer efter en boll med glädje i blicken.
Slutligen jag själv med fullsatt säckprofil i soffan.
Minuten senare står jag med löparskorna på.
En kortare runda och ett gäng armhävningar och situps senare är jag återigen i soffan. Full svettning och ett trassligt rödsprängt ansikte till yttre men med ett klart stoltare inre.
Första ansträngningen sedan februari.
-
Först en undersökning som påvisar att sittande är förspelet till både diabetes, cancer och en hel del annat otäckt.
-
Därefter ett gäng atleter på TV som springer efter en boll med glädje i blicken.
-
Slutligen jag själv med fullsatt säckprofil i soffan.
-
Minuten senare står jag med löparskorna på.
-
En kortare runda och ett gäng armhävningar och situps senare är jag återigen i soffan. Full svettning och ett trassligt rödsprängt ansikte till yttre men med ett klart stoltare inre.

Forskningsobjekt - del 2

Hälsoundersökningen är avklarad. Med tanke på att min kropp bär på en förkylning så kommer säkerligen läkarprofessuren påpekar att mina inre defekter inte alls beror på en pågående mutation. Där har de naturligtvis helt fel.

 

Vikt, mått, lungkapacitet, hörsel samt fetmassa var alla fall överlag bra. Undantaget var mina lungor som på grund av rådande sjukdom inte presterade på topp. Den slutsatsen instämmer även jag i. Det som däremot ska bli intressant att följa är de 8 olika blodtester som skickades på analys.

 

Hur kommer dessa tolkas? Är det helt normalt att en kaffepanna dansar runt i blodet? Vilka slutsatser dras när de finner små dollartecken i mina ådror? Kommer jag att bli intagen när de inser att min kropp, i sann Mr Burns anda, har alla världens sjukdomar och den enda anledningen till att jag lever är att dessa helt tar ut varandra?

 

Ska jag vara uppriktig så bryr jag mig inte. Fick nämligen på pränt att jag är 1,2 cm längre än vid mönstring. Benny ”172 cm LÅNG” Bling Bling har nog aldrig varit så lycklig!


Surfade rakt in i en riktig våg

De senaste två veckorna har varit väldigt lugna, rent arbetsmässigt. Har på grund av detta hunnit med en hel del surfing på arbetstid. Det mesta av det jag läser är dock tyvärr av föga intresse. Men det finns guldkorn därute. Ett av dem fann jag nyss på DN.

 

Björn Lindberg drömmer om den perfekta vågen

 

När det blåser från sydost mer än tio meter per sekund, stuvar Björn in surfbrädan i bilen och drar till Torö, någon timmes bilresa söder om Stockholm.

 

– Jag har släppt drömmen om att bo utomlands och varje dag surfa på fina vågor. I stället har jag lärt mig att gilla Sverige och årstiderna här, säger han.

 

Särskilt lycklig blir han om han lyckas ta en våg i det kalla och mörka vattnet vid Torö. Våtdräkten gör att det inte spelar någon roll om det är vinter eller sommar.

 

– Att befinna sig mitt i naturens krafter. Det är den känslan man är ute efter, att inte ha något att säga till om, vara tvungen att anpassa sig.

 

När berättar vidare om att när han befinner sig i vågen finns det inget annat. Han släpper allt, stress och alla tankar på jobb. Det blir ett andrum.

 

(För den som vill läsa hela reportaget)

 

Jag känner inte Björn.

Men jag gillar honom skarpt.


Forskningsobjekt

För några stunder sedan fick jag en förfrågan om att vara med i en undersökning. Historian kring detta går att läsa här.

 

Nedan fortsätter skildringen, med första av två delar, om vad som hände därefter.

 

Genomförde nyligen en enkät, med frågor om mig och min kropp. Enkäten är en av två tegelstenar som bygger den forskningsstudie som jag är involverad i via Karolinska institutet.

 

Det svåra med denna enkät var att man inte kunde tillföra egen text. Utan egen text kan svaret få andra slutsatser än vad det egentligen har. Så blev tyvärr fallet denna gång. Men jag hävdar bestämt att detta inte alls beror på mig utan de märkliga frågor jag blev antastad med.

 

Exempel:

Har du någon gång mått dåligt psykiskt i mer än två veckor?

Svar: Ja.

 

Slutsats: Benny är psykiskt sjuk och behöver tabletter i mängder.

 

Hade jag däremot fått förklara att det berodde på kraftigt intag av alkohol under ett par månader i stöten så kanske inte slutsatsen hade blivit densamma.

 

Så istället för en lätt nickning med hänvisning till att alkohol inte ska missbrukas slängde sig enkäten över mitt intressanta (?) svar.

 

Har du under dessa perioder funderat på att död?

Svar: Ja

 

Slutsats: Benny är inte bara psykiskt sjuk han är dessutom självmordsbenägen.

 

Skälet till att jag funderat på att dö under dessa perioder beror inte alls på självmordsbenägenhet, som jag under inga omständigheter har, utan istället på att jag under dessa perioder är livrädd för att dö. Inom de närmsta sekunderna.

 

Men eftersom jag inte fick möjlighet till kommentar så hamnar jag alltså genast i facket psykiskt sjuk och självmordsbenägen.

 

På grund av detta kommer jag dessutom säkerligen bli inlåst på livstid.

 

Bennys slutsats: Enkäter är eländiga.


Bag in box för törstiga pojkar

B som e bag
B som e box
B som e bag in box
-

4 flaskor vin i rektangulärt paket.

Att dricka ur box har sina fördelar. Man behöver inte vinöppnare. Om man bär lådan under armen så är man alltid nära vattenhålet. Det finns oftast tillräckligt för en fylla. Man kan smyga åt sig ett extra glas utan att det märks.

 

Under en strulig strandfest i Australien lyckades jag smyga åt mig vartenda glas som boxen erbjöd. Är inte förvånad, för med sand mellan tårna och vågor vid sin sida blir även en liten krympling som mig konsumtionsstark.

 

Då behovet av okomplicerat vardagsdrickande ökar i semestertider tänkte svartblogg tipsa om några viktiga val för en trevlig fylla.

 

Då hållbarheten är mycket sämre för boxar än flaskor kan det vara värt att kolla tappningsdatum på boxen. Har det gått mer än 3-4 månader för vitt & 4-5 för rött så välj en annan låda.

 

Oavsett om det är vitt, rose eller rött så skall öppnad box förvaras i kylen för bästa hållbarhet.

 

Servera vinet ur karaff då det både smakar bättre och ser gemytligare ut.

 

Bättre smak och gemytligare exteriör leder oavkortat till mer konsumtion och således en djupare vinfylla.

 

Slutligen några träffsäkra köprekommendationer:

 

Vitt vin

2009 Zonnebloem Sauvignon Blanc

Nummer 2020, 209 kr, Sydafrika

 

Rosévin

2009 Untouched by Girasol Rosé

Nummer 2250, 179 kr, Spanien

 

Rött vin

2008 Benchmark Shiraz Mourvèdre

Nummer 6357, 235 kr, Australien

 

För den som vill ha ett allround rött där möjlighet finns för både dagsfylla, matglädje och under armen drickning så rekommenderas:

 

2008 Rocca di Montemassi Sangiovese

Nummer 4586, 239 kr, Italien


Ansikte som en pojke. Kropp som en pensionär.

Gårdagens bisarra inlägg kanske behöver en förklaring.

 

Det hittades nyligen tillsammans med ett gäng andra opublicerade inlägg. Samtliga härstammar från hösten/vintern/våren.

 

Ett vykort från helvetet skrevs strax efter ett tidigare publicerat inlägg om att jag pissade blod. Läkarna trodde vid första anblick att det eventuellt rörde sig om cancer i urinblåsan.

 

Som tur va visade den undersökning som ni precis fått läsa och jag fick genomlida att det inte alls var något sådant. Istället var det återigen njursten som orsakade trubbel.

 

Att min kropp redan vid 24 års ålder började producera njursten är helt sjukt.

Att den dessutom 5 år senare fortfarande tycker det är roligt är katastrof.

 

Men som så många gånger förut kan jag återigen konstatera.

Trots renlevnadsleverne från första andetag har jag en kropp på förfall.


RSS 2.0