Hennes vackra barm.
Morgonen efter jag "inte var bra för mig själv" bestod givetvis av panikångest.
Vad håller du på med?
Har du gått och blivit galen?
Frågorna var många.
Svaren få.
Var tvungen att göra något för att slå bort dessa tankar.
Detta något blev en rimstuga.
Resultatet ser ni nedan.
Hennes vackra barm.
Det har varit en lång väg att gå.
Det krävs en hel del för att förstå.
Ser dansande själar runt mitt bord.
Ovetande om kalla vindar från nord.
Beställer en Gin och Tonic och ler.
Mina ögon svartnar allt mer.
Ensam kvar med ett falskt skratt.
Bartendern visar sitt tydliga förakt.
Gömmer mig bakom rusets charm.
Vill tillbaks till hennes vackra barm.
Vägen hem känns kantig och lång.
Vill att hon spelar kärlekens sång.
Min längtan driver mig bort.
Den stund vi hade var för kort.
Alkoholen i mitt huvud bankar.
Hon tar över mina tankar.
Så vacker så fin.
Det hjälper med vin.
Gömmer mig bakom rusets charm.
Vill tillbaks till hennes vackra barm.
Skrattar lite nu när jag läser det som skrevs. Frågan man kan ställa sig är: Varför är man alltid sentimental och romantisk när man vaknar upp halv full, ensam och jävlig 07:22 med sjukt dåligt samvete?