Ingenting är ingenting.. Eller?
Först kom ingenting sen kom ingenting...
Kents nya singel har en viss poäng
Jag kände alla fall så när jag väl anlände till mitt krypin vid 8 igår kväll
Jag gjorde ingenting, då kom ingenting
När jag sedan slängde mig in i cyberrymden via MSN hände i alla fall något
Detta något var en dansk tjej som jag träffade i Thailand/Vietnam för 3 år sen
Har inte haft allt för mycket kontakt de senaste åren
Den romans som fanns dog ut precis som "alla" andra reseflörtar
Det som däremot finns kvar är en dagbok som hon skickade till mig strax efter jag lämnat Asien. Den innehöll varje dag vi setts ur hennes ögon och med hennes ord. Absolut det finaste någon har gett mig.
Vart jag vill komma med detta dravel är att Kent trots allt har fel.
Minnen slår givetvis dagens ingenting på fingrarna
Problemet är dock att minnen kan vara oerhört blyga och måste få känna stöd från dig för att visa sig
Jag är helt kass på denna procedur
Mitt minne är nämligen kortare än mig själv
Det är mycket tjejer nu. Är det alla dessa i trupp som är "tjejerna" ?
Otroligt... men sant...
Minnen tenderar att ligga i bakvattnet och bli överkörda av allt jävla NU!
Sen dyker dom jävlarna upp vid fel tillfällen istället och ställer till med ett jävla hallå.
Hur kontrollerar man sina minnen så att man kan dra nytta och glädje av dem?
/ Hunter
