Alla går vi mot slutet - men vissa borde få hjälp på vägen
Hade fått uppgifter om att mormor blivit väldigt dålig på slutet. Hon fyller 90 i september, så att hennes liv är på väg att avslutas är inte konstigt i sig. Däremot så har det gått oerhört fort, hon var nämligen rätt så pigg så nära in på som i julas. Uppgifterna ledde till att jag besökte henne i sitt hem idag efter jobbet.
Hon satt i soffan och hörde på finska nyheter, trots att hon inte kan ett ord finska.
Hennes ögon rann och hon berättade att hon knappt såg något längre.
Hon brukar normalt sett glimra till när jag kommer på besök.
Idag kändes allt svart.
Strax innan jag lämnade hennes lägenhet kom hemtjänsten på besök.
Klockan var då 18 och det var dags att gå och lägga sig.
Ja, för min mormor alltså.
Skälet till denna tidiga sorti var att hon inte kan förflytta sig själv från soffa till säng och detta var hemtjänstens sista besök för dagen. Jag tror inte slutet på ett långt liv kan bli mer ovärdigt än så.
Min mamma har försökt fått henne förflyttad till ett hem. Det går dock inte att utföra i en handvändning. Kommunen är uppbyggd av byråkrati och sexiga utredningar.
Återkom om två veckor när vi utrett detta klart var svaret min mamma fick. Om två veckor kan min mormor redan ha gått bort.
Den sista tiden i livet för henne kan bestå av finska nyheter.
I dessa fall förespråkar jag aktiv dödshjälp.
Stackars mormor, bra att du gick dit iallafall...
vad extremt jävla sorgligt! Stackars mormor. Stackars du.
Nej men vad säger du? Jag tror jag måste åka dit och slita fram whiskeyn ur handväskan igen. Lite värdighet är en mänsklig rättighet. Ni måste vara med henne.
Usch.. om det är någon gång man borde vara värd den extra omsorgen (och slippa byråkrati!) så är det väl då, på slutet.
Det är under en 90-årig människas värdighet att lägga sig tidigare än hon gjorde när hon var barn. Kan ni inte turas om på något sätt? Jag håller med Gremlins, ni måste vara med henne. För er egen skull också! Been there, done that. Min farmor bodde hemma tills hon var 98, vi försökte hjälpa henne så mycket vi kunde. Även om det inte funkar varje dag så är den dagen som är annorlunda värt så enormt mycket...
Jag blir så j.a arg och ledsen, finner inte ord!
6 flickor.
6 personer med empati.
Inte så svårt att förstå varför merparten av oss pojkar tycker om er så mycket.
Visst är de tungt att bli gammal, men har man levt till 90 så är man nog rätt nöjd med att leva. De kanske är svårt att se för oss bredvid men för henne har hon nog nått stadiet "nu är jag klar" vid de här laget. De är få gamla kan jag säga efter 10 år i äldreomsorgen som har så många nära o kära som mormor. De är en stor lycka i sig även om tiden har runnit ur tidglaset för länge sedan. :) Puss på dig, lillebror för alla dina känslor
