Nu tar han av sig tröjan OCKSÅ
Hur långt måste man gå för att vakna till liv
För mig är det alltid samma svar
När andnöd anländer istället för sömn
Resterande problem kan hanteras
Den gångna helgen innehöll massvis med idioti
Om jag kan stå för allt?
Till 100%. (ja, nästan alla fall)
För att nämna en sak. Avklädning av materiella ting på Espan i söndags strax innan stängning. Materiella ting är onödiga saker såsom cardigan, t-shirt och jeans. Kvar finns kalsonger.
Miss Curly som, i form av bartender, bevittnat en del av all idioti denna helg, lunkade fram till JJ när avklädning sker och konstaterade, "Nu tar han av sig tröjan också". Just "också" beskriver på ett bra sätt hur min övriga helg såg ut.
Även fast det är lite jobbigt att vakna upp och konstatera att man varit fullständigt manisk. Så är det trots allt inte hela världen. Sorgligare saker har hänt. Det konstaterade även Miss Curly igår när hon på ett mycket vänligt sätt förklarade att mycket värre saker hade hänt på Espan.
Frågan man kan ställa sig då är varför jag nu kommer att ligga lågt ett tag
Svaret är att min kropp säger nej
Jag får jobbig ångest
Kan inte andas när jag ska sova
Lyckas jag somna vaknar jag upp i chock
Minst en katastrofal natt
Finns inget som är värt det
Ni som känner mig vet vad detta betyder
Mellanöl de kommande månaderna
Ska till och med vara nykter nu till helgen
Det är mycket värre än att ta av sig tröjan
jag kan inte nog poängtera faran med nykterhet...
...efter ett tag får man konstiga idéer och värderingar.
"Också" - oerhört kul!
Alltså, om vi nu nödvändigtvis ska vara ärliga så var väl inte lilla fröken curly spiknykter heller, faktum är att miss curly inte ens minns att hon sa det där (sånt sorteras in under detaljer, jag håller mig till dom stora dragen vid den där tidpunkten på en utekväll) även om hon minns både stripteasen och skönsången. Men att värre saker än så har skett inom dom där väggarna, det vet jag. Så släpp ångesten och börja andas igen.
Förresten får du ju skylla dig själv, att ta med sig vandrande vittnen i form av nyktra vänner är ju som att tigga om obehagliga lucköppningar :)
torgnysdotter: Jag tänker ibland på ditt nyktra år. Först brukar jag fundera på om jag skulle klara av det. När jag inser att det vore en omöjlighet brukar jag fundera på vad du kommer att dricka när väl tiden har passerat. Har du bestämt dig?
Curly: Ångesten har släppt för länge sedan. Däremot var jag tvungen att notera detta så jag inte glömmer bort det.
Att ha med sig en nykter människa, som dessutom mer än gärna förtäljer allt dåligt dagen efter, inte bara en gång utan tio, är värdelöst. Det kommer inte att upprepas.
det lutar åt champagne eftersom det kommer att ske på sommaren. Annars har jag ett urval av kanske 4 röda jag kan längta mig sjuk efter...
