Klimax, galenskap och extas

Att landa efter en semester är svårt.

Att återgå till jobb och ansvar, kräkframkallande.

Att inse att november knackar på dörren, hjärtskärande.


För att försvinna från allt ovan begav sig jag och Hon till ödemarken i fredags. Ingen el. Ingen glamour. Inga andra människor.


Tände en brasa.

Bäddade på golvet.

Dukade upp ost och vin.

Inte särskilt svårt att landa i en sådan miljö.


Lördagen inleddes med ett arbetspass bakom baren i EON Arena. Hysterin för att få tillgång till alkohol går endast att jämställa med matleveranser till svårt svältfödda. Matt och slut kröp jag sedan ner i sängen för att ladda batterierna för en nykter utgång.


Människor som är kanon, när man inte själv är kanon, går att likställa med neandertalare. Jag kämpade därför djuriskt för att fortskrida enligt den nyktra planen. Trots att jag hade en nykter JJ vid min sida i baren fanns till slut inget hopp om fullbordning.


Anledningen var, bland annat, ett besök på toaletten. Pappan ur Teliareklamen stod och kastade vatten när en dam (runt 40) stegade in på herrarnas med mobilkameran i högsta högg.


Utan att tveka tog hon en närbild på "kändisens" ansikte. När den fotografiska processen var avklarad kollade hon sedan ner på hans nakna paket för att sedan fnissandes vända sig om.


Efter att bevittnat detta var jag helt säker, jag befinner mig på en lokal med galna människor. Galna och dessutom fulla. En livsfarlig kombination. Mina alternativ var få. Bli full och ställa mig till skaran eller bortförd, mördad och stympad. Jag valde efter viss eftertanke alternativ nummer 1.


Söndagen genomfördes till en början mestadels liggande. Först i sängen. Sedan på ett fik. Sakta med säkert började kroppen producera glädjeämnen inför helgens avslutning. Ulf Lundell - Unplugged.


Har sett fram emot att se gubbskrället akustiskt sedan jag hörde skivan "Tolv Sånger" för sisådär 12-13 år sedan. Inledningsvis var spelningen bra, inte mer. Musikalisk extas uppkom dock när Lundell, tillsammans med bland annat en amfetaminstinn trummis, drar lös "Folket som bygger landet"!


Idag är det återigen måndag. Att måndagar och allt som det medför ens tillhör samma liv som helgen ovan går inte att förklara med hjälp av vare sig högskolepoäng eller livserfarenhet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0