svartblogg

En liten tablett.

Ett oskyldigt piller.

Därefter konstant mörker.

I två år.

Alla som genomgått en någorlunda vanlig skolutbildning i Svea rike har fått lära sig en hel del om droger. Grundtemat har oftast varit - röker du hasch en gång så kommer du att skjuta heroin inom kort.

Personligen har jag alltid kastat detta hyckleri i sopptunnan tillsammans med andra likartade idiotiska budskap. Min åsikt förändrades dock radikalt för ungefär två år sedan. Numer har jag en relativ strikt ståndpunkt angående berusningsmedel i allmänhet och kemiska droger i synnerhet.

Transformationen beror på empirisk forskning och resultatet har tyvärr varit svidande. Speciellt för JJ, som omedvetet har fått varit försökskanin.

Det högst ofrivilliga experimentet startade i Sydney för snart två år sedan. JJ och Benny hade varit på läsken under en lagom period bestående av 5 veckor. Två dagar innan dagen D hoppade jag av berusningståget eftersom mina njurar drog i nödbromsen.

JJ som däremot hade en kropp helt utan förslitningsskador fortsatte med den svenska flaggan i topp. Två dagar senare partade han med Sydneys överklass. En av dessa herrar kastade fram en påse Ecstasy. De knaprade dessa små piller varje gång de var ut. Flertalet av dem drack knappt något.

JJ var helt oprövad inom denna nisch. Han har dock alltid varit av det nyfikna slaget så även han tog för sig utav gratisbuffen. Detta är något han ångrar djupt idag. För de timmar av vällust han kände (vågor av glädje som var okontrollerbara - enligt hans utsago) är inte ens en promille av den kommande baksmälla han fick genomlida.

Hur det kommer sig att just hans kropp inte kunde hantera Ecstasy finns det ingen som helst förklaring till. Men att den inte kunde det är han istället ett levande bevis på.

Ångest.

Illamående.

Yrsel.

Balansproblem.

Ännu mer ångest.

Eller som JJ har uttryckt sig: - Från att ha stått på toppen dalade jag lavinartat rakt ner i avgrunden. Från att vara lycka personifierad blev jag misslycka i en handvändning. Livet gick från att vara perfekt till att inte sen gå att beskriva som ett liv.

JJ som, de senaste tio åren, alltid haft en flaska inom räckhåll fick genast avlägga nykterhetslöfte för att, om möjligt, någon gång bli bra. Han provade att dricka två glas vin i april förra året. Det resulterade i kraftig obalans och yrsel - i tre veckor. Därefter har det återigen varit helt torrt. Istället har han slitit med träning och knaprat tabletter. Oftast helt utan framgång. Men den senaste tiden har dock ljuset i tunneln varit inom räckhåll. Den senaste tiden har jag dessutom känt att även JJ tror på framgång.

Senast vid nyår sa han - Det känns lite lite bättre nu. Kanske har jag ett förhållandevis normalt liv om ett år. Vi kanske till och med kan ställa till ett rus ihop nästa nyår.

Hans första berusning kom till och med snabbare än så.

Hans första berusning anlände nämligen redan den gångna helgen.

Han känner dessutom inte alls av någon ökning av varken yrsel eller obalans. Han känner sig till och med förhållandevis normal. Inte normal som dig och mig. Men normal i förhållande till hur det har varit.

Den lycka jag känner på grund av detta är svår att beskriva i ord.

Så jag nöjer mig med att konstatera att allt annat falnar i jämförelse.