svartblogg

Började mitt nya jobb måndagen den 12:e januari. Bestämde mig därför för att koncentrera mig på Sundsvall det kommande året.

Gjorde skisser på nytt kök och badrum, bestämde mig dessutom för att köpa syrrans bil. Söndagen den 11:e var det mesta klart. Till och med toalettstol var utvald.

Tisdagen den 13:e ringde mobilen. Det var chefen för ett jobb jag sökte och fick i Stockholm innan finanskrisen slog till. Han hade fått mandat att anställa och anställningen skulle tillsättas så fort som möjligt. Frågan löd om jag fortfarande var intresserad.

Endast två dagar tidigare hade jag stått på Silvan och Bauhaus, planerat och tagit beslut om framtiden. Blev således helt stum och bad att få återkomma dagen efter.

Ringde honom och sa att intresset fanns kvar. I onsdags, en vecka senare, kom han med ett bud. Jag tyckte det var för dåligt och gav ett motbud senare samma dag. Hade fortfarande inte bestämt mig för hur jag skulle göra. Tankarna gick på hög varv. Ville fly från mitt eget liv.

Pratade med min nuvarande chef igår morse. Ville jag vara kvar skulle de promota min framtid inom SEB TryggLiv. Lovade nästan på stående fot att jag skulle kunna titulera mig säljare i 08 området inom 1.5 år. (ett väldigt attraktivt jobb) Om jag trots detta valde mitt andra alternativ skulle han dock inte förhindra min gång på något vis. 

Började mer och mer att luta mot, på grund av rädsla, att jag skulle stanna. Tog slutligen ett beslut. Tar de mitt bud utan att pruta så tackar jag ja med blixten. Försöker de få ner det tackar jag nej, även fast de slutligen ändrar sig och ger mig det jag begärde.

Nu ska det sägas att den summa jag bjöd inte alls är särskilt hög. I reala pengar på grund av ökade kostnader, till och med, en lönesänkning i förhållande till vad jag har i Sundsvall. Men min situation i Sundsvall är, de flesta månader, otäckt bra och skulle bli ännu bättre med min nyss tillträdda tjänst.

Vilket fall. Det började vankas lunch när telefonen ringde. Jag fick det jag begärde och tackade därför ja till jobbet direkt. Han ville att jag skulle börja efter min resa till Alperna den 19:e februari. Min chef släpper mig dock inte så snabbt. Det gynnar mig eftersom jag har en del småsaker att pyssla med.

En av dessa bagateller är att hitta ett boende som tilltalar och som är beläget inom mina krav. Överest på kravlistan står endera Södermalm, Kungsholmen eller Vasastan. Därefter finns en punkt med en önskan om en hyra som inte överstiger 8000. 

Nu är jag dock inte orolig att det inte kommer att lösa sig. De flesta saker i mitt liv tenderar trots allt att bli som jag vill. Så när min första arbetsdag, torsdagen den 12:e mars, står för dörren så har jag säkerligen en sovplats för natten, som sig bör.