En helt vanlig fredag.
Fredagens AW blev händelserik. Mitt snabba uttåg från lokal, för en och annan kastspya, var peanuts i sammanhanget. Eller vad sägs om följande:
Small H började skrika ur sig brunstiga och mycket märkliga vrål redan vid halv tio för att sedan använda sin kropp som pinballkula bland lokalens övriga befolkning. Just pinballsekvensen rår han inte för själv utan kan fult ut tituleras trolldrycken. Att Small H därefter glömde jackan och åkte hem till Lidingö utan nycklar och fick sova i ett buskage gör givetvis bara historien roligare.
En annan av gruppens deltagare, vi kan kalla honom Törstläppen, fick en något annorlunda brinning på sin flickvän och skickade hem henne för att själv kunna fortsätta med det han gör bäst. Sänka järn på järn på järn på järn.
Kalle Kula hade också en hejdundrandes kväll. Han vaknade dagen efter med ett leende på läpparna. (Läs helt ovetande om vad han gjort natten innan.) Hans leende byttes mot en aning skeptism när han såg att hans hall bland annat numer innehöll en rödaktig tapet som blivit färgad av en rödvinsspya. Han blev därefter orolig när han inte hittade sitt SL kort. Ringde därför sin flickvän som redan börjat jobba.
-Har du sett mitt SL kort?
- Ja. Jag har det.
- Varför då?
- Du somnde på tåget hem så jag tog hand om det.
- Åkte jag tåg hem med dig? Trodde jag åkte taxi. Själv.
Hans flickvän berättade därefter att Kalle Kula först hade spytt i hallen för att sedan fortsätta sin bantning på toaletten. När detta var klart hade han på vägen ur från toaletten ramlat i sin egen spya. Därefter klev han in i sovrummet och frågade om det var aktuellt med liggning. Det var underligt nog inte att tala om. Behöver jag påpeka att Kalle Kulas leende nu var som bortblåst?
Slutligen ber jag om er uppmärksamhet. Ännu ett kapitel i Doc Hollidays liv ska här få se ljuset. Doc anlände när vi andra redan hade fått ett par bira innanför västen. Han var inte helt oväntat ikapp oss ett par ögonblick senare. Därefter var han given lokförare när starkspriten skulle börja fylla upp våra kroppar. (Det var här jag fick vika in kepsen, efter endast ett järn.)
Att Doc var förare i sig är givetvis inte konstigt. Det som däremot spelade emot honom var att han skulle befinna sig i en bil mot Sundsvall dagen efter. Timrå - HV skulle ses och skrivas åt hans arbetsgivare, Expressen.
Så blev dock tyvärr inte fallet denna gång. Istället så dansade Doc på stadens krogar fram till fyra. Söp bort telefonen med i runda slängar 1 000 nummer till merparten av jordens sportstjärnor för att slutligen sova över ett par timmar och på grund av detta missa bilen som gick mot nord med råge.
Vill därför skicka ett flertal grattiskramar till Doc som igenom detta minskade sin chans till att få fast anställning på Expressens Sportbilaga med i runda slängar 76%!
En kropp som producerar Antabus känns helt plötsligt som en gåva.
Small H började skrika ur sig brunstiga och mycket märkliga vrål redan vid halv tio för att sedan använda sin kropp som pinballkula bland lokalens övriga befolkning. Just pinballsekvensen rår han inte för själv utan kan fult ut tituleras trolldrycken. Att Small H därefter glömde jackan och åkte hem till Lidingö utan nycklar och fick sova i ett buskage gör givetvis bara historien roligare.
En annan av gruppens deltagare, vi kan kalla honom Törstläppen, fick en något annorlunda brinning på sin flickvän och skickade hem henne för att själv kunna fortsätta med det han gör bäst. Sänka järn på järn på järn på järn.
Kalle Kula hade också en hejdundrandes kväll. Han vaknade dagen efter med ett leende på läpparna. (Läs helt ovetande om vad han gjort natten innan.) Hans leende byttes mot en aning skeptism när han såg att hans hall bland annat numer innehöll en rödaktig tapet som blivit färgad av en rödvinsspya. Han blev därefter orolig när han inte hittade sitt SL kort. Ringde därför sin flickvän som redan börjat jobba.
-Har du sett mitt SL kort?
- Ja. Jag har det.
- Varför då?
- Du somnde på tåget hem så jag tog hand om det.
- Åkte jag tåg hem med dig? Trodde jag åkte taxi. Själv.
Hans flickvän berättade därefter att Kalle Kula först hade spytt i hallen för att sedan fortsätta sin bantning på toaletten. När detta var klart hade han på vägen ur från toaletten ramlat i sin egen spya. Därefter klev han in i sovrummet och frågade om det var aktuellt med liggning. Det var underligt nog inte att tala om. Behöver jag påpeka att Kalle Kulas leende nu var som bortblåst?
Slutligen ber jag om er uppmärksamhet. Ännu ett kapitel i Doc Hollidays liv ska här få se ljuset. Doc anlände när vi andra redan hade fått ett par bira innanför västen. Han var inte helt oväntat ikapp oss ett par ögonblick senare. Därefter var han given lokförare när starkspriten skulle börja fylla upp våra kroppar. (Det var här jag fick vika in kepsen, efter endast ett järn.)
Att Doc var förare i sig är givetvis inte konstigt. Det som däremot spelade emot honom var att han skulle befinna sig i en bil mot Sundsvall dagen efter. Timrå - HV skulle ses och skrivas åt hans arbetsgivare, Expressen.
Så blev dock tyvärr inte fallet denna gång. Istället så dansade Doc på stadens krogar fram till fyra. Söp bort telefonen med i runda slängar 1 000 nummer till merparten av jordens sportstjärnor för att slutligen sova över ett par timmar och på grund av detta missa bilen som gick mot nord med råge.
Vill därför skicka ett flertal grattiskramar till Doc som igenom detta minskade sin chans till att få fast anställning på Expressens Sportbilaga med i runda slängar 76%!
En kropp som producerar Antabus känns helt plötsligt som en gåva.
Kommentarer
Postat av: Gurra
Mycket skitsnack nu...
Postat av: håkan
Instämmer!
Postat av: Benny
Gurra: Både du och jag vet att varenda mening ovan innehåller 100% sanning och 0 % skitsnack.
håkan: Kom med något eget. Brillorm!
Trackback
