Karate Kid
Har tränat för detta under merparten av mitt liv.
Att äntligen få upprättelse för allt slit känns oerhört.
Allt började en solig vårdag för 13 år sedan.
Vid min sida och till min hjälp hade jag en glasbehållare.
Glasbehållaren innehöll vitt vin i form av Liebfraumilch.
I 17 minuter.
Sen var den tom.
Känslan som uppkom var magisk.
Därför jagade jag rätt på den igen helgen efter.
Och igen helgen efter det.
676 helger senare har jag fortfarande inte slutat min jakt. Jag har däremot förfinat den något och kan väl ibland, numer, inte endast dricka för att bli full. Men oftast är det trots allt ruset som är A och O. Att säga något annat vore hyckleri. På hög nivå.
Att genomföra samma procedur helg efter helg har givetvis gett mig en oerhörd kunskap om trolldryckens konst. Men transformationen från menig till dagens nivå har som sagt tagit 13 år. 13 långa år. Men nu är jag slutligen på bergets topp. Tillsammans med ett bälte.
Ett svart bälte.
I fylla.
Mm....sånt där bälte har jag också, flera faktiskt :)
Det finns flera grader av dessa svarta bälten. Fortsätt kampen. / Sensei
Du nämnde inte det i ditt bostadsfjäsk!? Hmm-hmmm?!
Så lät det inte för ett tag sedan när du grät och spydde efter ett par öl!!
....eller när jag i Queenstown fick bära dig på mina armar upp till akuten efter en panikångestattack, där ett hårt och skoningslöst träningsläger var roten. Måste varit gradering dan före, gick från rött till svart?
"Jag dör" väste du.
No pain, no gain hombre.
Lenny: Alvarligt - sälj ett par till behövande. Finns så många odugliga läskare i 060 området!
håkan: Jag kanske kan få gradera upp mig hos dig nästa gång?
Beatrix Vnunk: Jag är en falsk människa. Ett hån för norrlänningen!
Samlan: Som alltid när det kommer till kommentaren från dig. MEN DURÅ!!
JJ: Jag stor i stor tacksamhetsskuld till dig för detta. Att läkarna sa att jag var helt okej är rent nonsens. Jag var döende på riktigt.
