svartblogg -

En miserabel ungkarl utan kompass

Vi pluggade på universitetet ihop.

Käkade ofta lunch tillsammans.

Sedan dess har jag knappt sett honom.

Kan väl inte säga att har tänkt på honom heller.

Tills för någon vecka sedan då han skaffade Facebook.

Min första tanke när jag såg hans vänförfrågan var:

- Han har blivit singel.

Efter ett par dagar förstod jag att jag hade rätt.

Maniska statusuppdateringar.

Kommentarer i massor.

Kontaktsökande som få.

Nu senast förklarade han för omvärlden att han inte sovit hemma på en vecka. Stackars människa. Han måste verkligen gå igenom en kris.

Säkerligen dumpad.

De hade dessutom förmodligen barn.

Ett kanske två.

Har egentligen ingen aning om ovan har hänt.

Med det känns som så.

Han var dessutom en sådan som gjorde allting perfekt.

Förmodar därför att han är förkrossad.

Skulle vilja skicka ett mail till honom.

Fråga hur han mår.

Men sådant gör man inte i Svearike.

Istället så kommer jag att beskåda hans misär från distans.

Facebook måste vara det bästa som hänt svensken.

Man kan se och höra allt.

Utan att behöva tilltala någon.