Into the wild
Vad får man om man korsar en törstläpp med en annan törstläpp?
Gigantisk flaska!
Så var då helgen kommen för den årliga festen som bland annat anordnas av undertecknad. De första besökarna skulle anlända på fredag kväll vid tio.
Barre Berrha var en av dessa. Innan ankomst hade han hunnit med att jobbat hela dagen samt att köra från Sundsvall från Stockholm. Detta medförde att han anlände med ett gigantiskt uppdämt flaskbehov och dessutom Stenbeck vid sin sida. Som ni förstår slutade det hela i en orgie av sprit och synd.
När lördagsmorgonen anlände och jag klev upp vid halv sju för en morgonstråle möttes jag av de två glada individerna ovan. De hade tagit det mycket genomtänkta beslutet att ge sig ut i dammen i en båt, med en keps som åra. De ropade glatt att de var i sjönöd och bad om assistans i form av rep. Detta vägrade jag givetvis bistå med. Så mycket roligare att bevittna dess frenetiska krävande med kepsen i vattnet.
Vid åtta klev jag slutligen upp. Då hade de lyckats tagit sig i land. Och där funnit ett luftgevär. Stolt som en landsfader vandrade Stenbeck, iförd kaptenshatt, med detta vid sin axel och med en 7:a whiskey i sin andra hand längs vägen. Väl framme vid oss konstaterade han att han gick högvakten.
Det han dessutom visste om var att vi skulle köra en minisvensexa med Barre Berrha. Att han trots detta inte lagt sig och sovit visar på en glädje för spriten som få innehar. Barre Berrha darrade däremot stort på läppen när han insåg att vi skulle packa in honom i en bil istället för i en sovsäck och låta honom sova ett tag.
Efter diverse skivinspelningar och återfärd till skogen för lekar, grillning och vevning bland flaskor frågade Barre Berrha mig vid halv tre på natten om det var okej om han gick och la sig. Han hade svårt att fästa blicken och kände sig allmänt förvirrad. Kan förstå kroppens signaler, den hade trots allt varit vaken i 45 timmar. Varav 29 av dessa hade förgyllts i fyllans tecken.
Chris McCandless framstår som en vekling i jämförelse.