svartblogg

Sista festen med de internationella studenterna blev märklig.
Eller snarare annorlunda.
Allt hade att göra med ett förlängt söndags syndrom.
Söndags syndromet är något som jag kom på i söndags när JJ blev kär i två tjockisar. 
Vi kan även kalla det Bennys tes och följanda gäller:

När man går ut på fredagen är man inbunden och svår.
Man håller sig lite på distans på grund av ångesten från i början av veckan.
Det brukar dyka upp några lägen.
Men man gör inget åt det.

Lördagen fortsätter till en början på samma vis.
Efter ett par timmar ändrar man dock taktik och gör ett par försök.
Detta är ofta efter för mycket trolldryck och därmed dömt att misslyckas.

När man sedan vaknar på söndagen har man ingen heder kvar.
Därför är söndagsfyllorna de bästa.
Allt är legitimt, inget är förbjudet. "Det kan ju knappast bli värre".
Så man skam bjuder till höger och vänster.
Eftersom motparten också lider av söndags syndromet (annars skulle hon ju inte vara ute i vimlet) brukar avkastningen vara ovanligt bra enligt statistiska centralbyrån.

Går man dock hem på söndagen lite väl tidigt för att man är sliten (läs: man har stött på en tredagars värsta fiende, spegeln) så finns det risk att dammen brister inom en snar framtid.
Den framtiden var igår. 

Både jag och JJ var galna.
Det förlängda söndags syndromet lyste i våra blickar.
Vi högg på allt och lite till.
JJ avslutade till slut sin förnedring med att försöka ragga på en dam han tidigare inte sett när han var på väg in i taxin. Han fick blicken. Den iskalla blicken sen åkte han hem och sov. 

Benny (Notera att jag hänvisar till mig själv i tredje person. Det beror på att jag ser på mig själv med förakt.) däremot hängde kvar ett par timmar till.
Fanns mycket "fint" kvar på grönbete.
Hamnade till slut på nedervåningen med Emily?s rumskamrat och tillika bästa vän.
Av någon konstig anledning, eller förlåt, på grund av det förlängda söndags syndromet så började jag styra på henne. Med blyga förslag såsom; "Ska vi smyga in i rummet här intill och ligga med varandra?"   

Rumskamrat: - Det går ju inte, förstår du väl?! Emily har ju berättat allt för mig om er. Hon tycker ju verkligen att ni har något tillsammans. Fick du inte hennes SMS igår?
B: - Jo det fick jag, men..
Rumskamrat: - Sa hon inte att det var tråkigt att hon åkte (hon är på road trip tills nästa termin, åkte i söndags) och att det var tråkigt att ni inte fick chansen att bygga upp något?
B: - Jo det sa hon, men..
Rumskamrat: - Hon sa även till mig att ni hade en speciell kontakt och att hon kommer att sakna dig. Skrev hon det också?
B: - Jo hon nämnde nog det, men..
Rumskamrat; - Så hur kan du vara så dum att du sitter här och försöker få mig i säng då?
B: - Har du hört talas om det förlängda söndags syndromet?

Livet pa turne har borjat.
Efter den gastkramande fredagen ni laste om senast har foljande hant:
"Ingenting av varde"
Ingenting av varde ar typ:
Fest pa lordagen.
Folk var som galna.
Klattrade i trad.
Kandes som en safari resa i Afrika, sa vi drog innan det var for sent.

Sondag morgon var underbar.
Vaknade och nickade at JJ i koket.
Nickningen betydde inte hej eller godmorgon, utan har ska njutas.
"Sagt" och gjort, 8 minuter senare stod vi utanfor lyan med Jeremy's i sikte.
Spartansk lunch med lamm och en flaska rott.
Vidare till place med livemusik och bira.
JJ blev blind och darmed kar i tva tjockisar.
Fick slita ut han fran stallet for att radda hans heder.
Tredje taxiresan for dagen ledde mot en lokal full av sus och dus.
Dar traffade jag en spegel och insag hur jag sag ut efter 3 dagars supande.
Grat lite av gardagens sprit. Sen halsade jag tva gin och tonic och gick hem.

Mandagen var som en vanlig mandag.
Starkols lunch och bio. Sen sushi och bira. Som sig bor.
Ska aterkomma senare till amnet starkolslunch.
Nu maste jag namligen dra.
Vankas stor fest kvallen till ara.
Tentaperioden slutar idag och folk skriker RUS runt hela uni.
Vi ses!
Kanske.

Ni som har hängt med här kommer kanske ihåg Emily.
Hon var singel-bron som jag råkade eldade upp med hjälp av hjärnsläpp och Gin & Tonic.
Träffade henne i fredas när det var dags att fira midsommar.
Det slutade i en film scen. Regisserad av mig själv.
Vi tar allt från början. 

JJ och jag anlände till huset där festligheterna skulle hållas vid halv elva. Det tog inte många minuter innan hon kommer fram till mig och inleder dialogen med: Vad var det som gick snett mellan oss?? Jag som endast hade druckit två glas vin var inte alls beredd på detta korsförhör, så jag gjorde det bästa av situationen. Svepte det jag hade i handen. Sen svarade jag: Vadå snett?

E: - Vi träffades en gång, hade det väldigt bra, sen blev det inget mer. Varför?
Jag som hela tiden trott att hon föraktade mig efter mitt hjärnsläpp, visste inte riktigt vad jag skulle säga.
BBB: - Det rann väl ut i sanden. Sånt händer ibland. Tråkigt.
E: - Men du började helt plötsligt bete dig så konstigt på skolan. Avståndstagande.
BBB: - Jag vet, försökte spela svårfångad. Gick tillslut till överdrift.

Sämsta nödlögnen på länge. Men vad skulle jag göra, kunde inte gärna säga som det var: Jo, du vet att jag var helt kanon och skämde ut mig och sa massa konstiga saker till din kompis. Sen hade jag sådan ångest över det, eftersom jag trodde att du visste om det, så jag vågade inte kolla på dig.

BBB: - Men du var inte heller direkt på.
E: - Det var ju för att du var så konstig.

Jag har alltså gott runt och inte vågat sett henne i ögonen helt utan anledning.
Istället har jag stött bort henne med hjälp av paranoia.
High five Benny. Du är en klippa!

Resten av kvällens tema var hon och jag. Ute vid poolen uppstod ett öppet mål och det var dags att kyssas. Jag fick dock kropps-tilt och lyckades bränna ögonblicket. Då frågar hon mig: "Varför kysser du mig inte? Jag ser ju att du vill." "Vet inte" svarar jag och sen kysser vi varandra.

Överlägset tänkte jag. Nu är det bara att binda ihop detta via en taxiresa hem.
Jag, Benny ska alltså lägra denna läckerhet.
Till och med JJ har erkänt att hon är het.
Det säger oerhört mycket.
Att han uppmuntrar utseendet på någon i min närhet händer nämligen inte annars. 

BBB: - Vad säger du, ska vi ta en taxi hem till mig?
E: - Jag kan inte, jag har ju kille nu.

Den tidigare kropps-tilten gick nu över i hjärn-tilt.
Jag säger hon?! Vadå kille? Hon står ju här med mig.
Skulle det vara någon skillnad om vi låg med varandra.
Medan denna tanke passerar min hjärna (det tog ganska lång tid med tanke på intaget av alkohol) tar hon tag i min hand om drar mig runt hörnet.
Där skulle det tydligen blå hånglas som de 14 åringar vi faktiskt är.
Hångla på husfest.
Hua! 

När festen lider mot sitt slut promenerar vi sakta tillsammans med en flaska rött tillbaka mot staden. Jag med destination tom säng och hon med destination pojkvän. 

E: - Hur ska du skriva om detta i din dagbok? (Hon såg nämligen den vid hennes besök senast) Detta är ju sista gången vi kommer att se varandra.

Min hjärna tillsammans med herr rus och fröken grogg kommer då på ett perfekt filmslut och sorti för denna bedrövelse.

BBB: - Jag skriver som det var. Träffade dig igen. Hade en mycket trevlig kväll men tyvärr ett sämre slut. (Här tog jag fram Hugh Grant bedrövade ögon) Tråkigt att det slutar så här.

Kysser sedan henne igen och vänder på klacken och går.
Hon ropar efter mig.
Jag höjer vinpavan mot skyn utan att vända mig om.
Tar sedan en rejäl klunk och försvinner bakom ett gathörn.
Det kunde helt enkelt inte bli snyggare.
Hon kommer alltid att vara förälskad i mig efter detta.
Det är säkert.
Jag tänkte så.
Igår. 

JJ gårdag såg något annorlunda ut.
Han blev helt kanon och bestämde sig för att kliva ut från huset och in i en taxi.
Han visste inte vart han skulle så han frågade taxi snubben om han kunde tänka sig att köra runt honom en sväng. Denna sväng blev 1½ timme och han spenderade den tillsammans med en flaska Rose.

Under denna resa stannade de bland annat till framför en krog.
JJ ville nämligen känna på krogpulsen, från sätet på en bil.
Medan han satt där och kände på pulsen klev det in en dam i baksätet.
Hon trodde ju givetvis att JJ var på väg ut.
Det var han inte.

JJ:  - Vad gör du?
Flicka: - Tänkte ta den här bilen efter dig.
JJ: - Ser det ut som jag ska någonstans?
Flicka: - Jag förmodade att du skulle kliva av.
JJ: - Du förmodade fel.
Ficka: - Så du tänker bara sitta här?
JJ: - Verkar tydligen som det.
Ficka: - Kan inte jag få ta denna taxi istället? Det är nästan omöjligt att få tag i någon annan.
JJ: - Nej.
Nu blir flickan arg.
Ficka: - Du kan ju inte bara sitta här och ockupera en bil om du inte använder dig av den.
JJ: - Det kan jag visst det. Det är förövrigt väldigt enkelt. Jag betalar han som sitter bredvid mig när jag har suttit klart. Vill du ha något här i livet så får du betala för det. (JJ sliter nu fram ett par tusen SEK i 50 dollar sedlar) Som du ser så har jag cashen för att sitta här ett tag. Välkommen till kapitalismens underbara värld.
Flicka: - Dra åt helvete!
JJ: - Jag var faktiskt på väg dit. Så kan du vänligen kliva ur bilen så att jag kan fortsätta min resa.

Kan man göra annat än älska den mannen.

Jag har alltid haft agg mot söndagar.
Det har alltid varit den dagen i veckan som försöker vara viktig och göra sig påmind.
Vändpunkten har dock kommit.
Mina söndagar numer innehåller allt annat än ångest.

Anledningen till detta heter bland annat Jeremy van Balen och Jeremy's.
Jeremy är en hyvens kille och ägare till ett klockrent place som heter Jeremy's.

Maten som serveras där är gudomlig.
Saxofonisten som speler live jass är medicin även för den mest sargade själ.
Vinet är fantastiskt och anländer som ett paket till maten.

När jag skulle betala notan förra söndagen hände följande:
Jeremy frågade vad jag tyckte om vinet.
Benny: Överraskande gott för att vara från Queensland. Trodde inte de kunde göra Shiraz här, det var givetvis inte lika djup smak som från Barossa. Men annorlunda och väldigt bra.
Jeremy: Precis min tanke också. Har du förresten testat detta från Victoria?
Han plockar fram en flaska jag tidigare inte sett skymten av.
Benny: Lika okänt för mina ögon som det ar att se en anställd aborigin.
Jeremy smyger då fram ett glas och fyller upp ett gratis glas.
Smaka, njut och få gåshud!
Sagt och gjort och oj vad rätt han hade.
Magiskt och magnifikt.

Sådan service gör att jag smälter.
Sådan service gör att jag om möjligt dricker ännu mera vin.
Sådan service gör att jag blir stamkund.

Därför tänkte jag att även denna söndag skulle innehålla ett besök på Jeremy's.
Denna tanke ledde tyvärr fram till inbördeskrig.
På den ena sidan står mitt goda samvete i ljus skrud och gloria i guld.
På andra sidan mitt dåliga samvete i skinnväst och med en flaska Jäger i högsta högg.

Mitt goda samvete (GS): Benny. Vet du inte om att du har årets viktigaste tenta imorgon?
Mitt dåliga samvete (DS): Klart han vet det, men människan måste väl få leva också!
GS: Benny. Varför ska du glida runt på glassiga restuaranger och dricka vin med eliten. Är inte du backpacker och borde vara lite sparsam?
DS: Vadå backpacker?! Benny är väl för fan ingen backpacker! Har är ju en livsnjutare och finsmakare av rang!
GS: Livsnjutare och finsmakare? Hur kommer det då sig att han är kanon och skandaliserar, mer ofta än gärna?
DS: Men durå!

Årets fest har gått av stapeln.
Här sitter jag helt ovetandes.
Helvetes helvete.

Fick precis kontakt med omvärlden via ett mail.
Det kändes till en början bra.
När sedan mailet bestämde sig för att berätta att jag missat årets fest, kändes det mindre bra.
Årets fest är som alla vet (utom jag) återföreningen av niorna från 96.

Hade absolut gjort en blixtvisit om jag sett en inbjudan.
22 timmar i flyg (enkel resa) är en baggis för att få se alla legender igen.

Nu kanske ni tror att jag överdriver när jag säger legender.
Det gör jag, inte.
Min hemkommun producerar nämligen fler sådana per år än vad romar-riket någonsin gjort.

Den jag hade sett fram emot mest att träffa, var Lennart.
Saknar honom oerhört.
Vi hade en speciel relation.
Jag och Lennart.

Allt började i fyran när det var dags att välja instrument.
Jag hade provat på, gitarr, klarinett och dragspel.
Var mest sugen på gitarr.
Men efter vissa påtryckningar från min mor blev det dragspel.
"Det ärju så härligt instrument och så lätt at ha med sig".
Lätt att ha med sig?!
Min mor måste haft en tillfällig sinnesförvirring när hon elegant lurade sin son.
Eller så var hon bara oerhört listig.
Jag köpte nämligen konceptet och därefter ett dragspel.

Vissa problem uppstod dock när det var dags för lektion.
Detta "lätta" dragspel vägde mer än mig.
Lådan det låg i var dessutom högre än mina ben.
Det gjorde att jag inte kunde bära lådan uppför trapporna i skolan,

Istället fick en annan elev hjälpa mig varje gång det var dags för min dragspels-lektion.
Behöver jag säga att det var något pinsamt när fröken vrålar ur sig:
"Nu är klockan 13:10, dags för din dragspels-lektion Benny. Daniel, hjälper du Benny att bära?"
Att bli eskorterad på grund av liten kropp var dock himmelriket i jämförelse med det som hände sen.

Klasslistor från hela kommunen skickades nämligen hem per post.
De innehöll information om vilket instrument barnen spelade.
Jag trodde ju givetvis att det var jättemånga som spelade dragspel.
Mamma hade ju sagt att det var så tufft och käckt.

Det var inte många.
Det var bara två.
Jag och Lennart.

Min karriär som dragspels kung avslutades där.
Det känns lite bistert nu.
Tror vi kunde haft något stort tillsammans.
Jag och Lennart.

Lördag 20:19.
Har inte sett dags ljus på evigheter.
Hänger istället med klibbiga och svettiga anteckningsblock.
Tenta perioden har börjat och livet är sämre än skorpor och vatten.

Ljuset ska enligt vissa finnas i slutet av tunneln.
Jag ser inget ljus.
Jag ser bara fackliga uttryck och teorier som helt saknar verklighets uppfattning.

Försökte skapa lite spänning i tillvaron igår genom skicka iväg ett sms.
Har inte sett tillstymmelse till svar.
Trodde i min paranoida hjärna att detta berodde på en ej fungerade telefon.
Den har nämligen inte gett ifrån sig ett ljud på evigheter.
Den teorin laddes dock ner när jag stötte på en fel ringning för en timme sen.
Kul att nån ville prata allafall.

Misären gjorde sig även påmind ekonomiskt i förrgår.
Börsen rasde nämligen.
Jag förlorade lite snabbt 6 000.
Sålde av igår i ren desperation för att sedan se aktiemarknaden håna mig och vända upp.

När jag trodde att det inte kunde bli värre hände följande:
Jag loggar in på mailen för att få lite respons av världen utanför denna kvart.
Inkorgen var tom.
Helt tom.
Till och med reklamen väljer bort mig.

Det finns andra ideal än de svenska.
Det finns andra mål än "våra".
Det finns tydligen roligare saker än semester?!

En av de bästa egenskaperna med att resa är att möte andra kulturer.

Jag gillar nämligen när thailänska damer bugar och stönar ur sig hur härligt de tycker att just jag är där.

Det är härligt att se att en balines kan bli så lycklig av en pratstund med en magnecyl som mig i 5 minuter.

Det är sagolikt att se när japanerna flörtar med varandra.
En liten tounch på den andres arm.
Sen fnissningar i ett par minuter.
Känns precis som på låg stadiet igen och det är så vackert.

Denna kultur kavalkad fick sig en ny vändning igår på lunchen.
Jag och JJ käkade som vanligt på vår, och när jag säger vår, så menar jag vår kines restaurang.
Vi besöker nämligen detta eminenta ställe två gånger per dag.
Familjen som äger stället älskar oss mer än skatteåterbäring.
Detta beror absolut inte på att vi ger dem en mindre förmögenhet i månaden.
Utan givetvis för att vi är så söta och så härliga att ha att göra med.

Deras dotter, som förövrigt är den enda som pratar engelska, brukar slå sig ner vid vårt bord och små surra lite. Pappan i familjen ler lika stolt varje gång och nickar inbjudande.
Vad han menar med det har vi, trots två kloka huvuden i samarbete, inte lyckas lösa.

Hon frågade oss igår för tredje gången vad vi skulle göra när vår tid på universitetet var slut.
Jag svarade som alltid att vi skulle resa runt lite för att sedan dra oss mot NZ och sen vidare..
Det brukar räcka som svar.
Men denna dag hade hon tuffat till sig och bjöd på en motfråga.
"Vad sa ni göra när ni reser runt?"
JJ svarade att det blir mest att ta det lungt, ta dagen som den kommer, att ha semester helt enkelt.

Hon kollade lite försynt ner i borden.
Samlade mod och sa sedan.
"Vad tråkigt att bara ha semester".

Denna kvinna jobbar 66 timmar i veckan och tycker det är tråkigt att ha semester.
Jag har hört mycket i mina dagar.
Men att det skulle vara tråkigt att ha semester är för mig något helt nytt.

Men det kanske förklarar varför Kina med sina ideal och inte Sverige med sina, kommer att ta över världen inom kort.

Fick en rolig kommentar och länk efter senaste inlägget.
Länken gick till ett mycket seriöst och vuxet test.
Resultatet visade på att jag nästan är 26 år.
Känner mig helt plötsligt last gammal.
Nästan lite sugen på att gå i pension.
Åka husvagn.
Spela fiol.
Röka pipa.
Dricka kaffe på fat.
Kissa ungefär 14 droppar per natt, uppdelat på 6 depå stopp.
Röka lite mer pipa. 
Jag känner redan nu hur jag kommer att stor trivas.
Vi ses på hemmet!

www.vuxenpoäng.com

Mailet var från en före detta.
Det behandlade information om att hon ska bli mamma.
Det var som tidigare påpekat ingen nyhet för mig.
Så den delen gav inga skakningar.
Snarare ett leende och en känsla av glädje.

Det som däremot gav skakningar var att hennes mail fick mig att reflektera över min status som vuxen. Hur långt jag har kommit i livet när det gäller att bilda familj och börja planera för framtiden. Hur många vuxen poäng jag har på kontot!

Mitt vuxenpoäng konto
26 år och långt ifrån "Svensson - liv". - 0 poäng.
26 år och helt utan band. - 0 poäng.
26 år och med ett liv som en bortskämd snorunge. Blåser nämligen mer pengar i månaden än vad kungafamiljen har i anslag... per år. - 1 poäng. (Insikt är vuxet.)
Det största problemet jag har haft de senaste veckorna är att kliva upp före 9 på morgonen
- 1 poäng. (Har klarat min uppgift galant varje gång - vuxet.)

För att anses som vuxen måste man minst komma upp i två siffrigt.
Jag är således inte vuxen.
Jag är istället en överbetald och ytterst medioker poängplockare.
En spelare som fansen hatar.
Hua vad jobbigt.
Verkligen synd om mig.

Nu ska jag dra till en skön lounge bar.
Dricka "Dompa" och bygga Lego.
Vi hörs!

Jag skakar.
Har fatt uppleva tva jobbiga saker inom 28 minuter.
Forst kom det en elrakning pa 17 168 SEK.
Det var en chock i sig men en barnlek i jamforelse med ett mail jag senare laste.

Mailet kom fran Sundsvall.
Det inneholl information som jag redan visste om.
Anda tog det mig fullstandigt pa sangen.
Anledningen maste jag fa aterkomma till vid ett senare tillfalle.
Maste forst ta semester och samla kraft.