svartblogg

Väntade otåligt med W. utanför Svenssons dörrar igår vid öppning. Väl innanför beställde han en flaska Heiniken till sig och jag en flaska vin till mig. Strax därefter slöt bland annat JJ upp. Man kan väl konstatera såhär idag att det blev en blöt tillställning.

Efter besök på All Star och Casinot vandrade vi till Jan Stenbecks lya. Där fann vi JJ.

(här tänkte jag lägga in en bild på JJ när han låg däckad på golvet - men blogg.se tillåter inte att man bifogar bilder just nu)

Lyckades tillslut väcka honom och förflytta hans kropp till Gurk the Gamblers grotta för övernattning. 2 minuter efter han vaknade i morse var han och ryckte i kylskåpsdörren. Han fann tydligen inte det han sökte eftersom han suckade tungt.

En timme senare var vi återigen i Jan Stenbecks residens. JJ gick raka vägen till kylen. Öppnade den och suckade återigen innan han häver ur sig.

- Vad less jag blir. Varenda kylskåp är tomt. Hur jävla svårt ska det va att få i sig en öl?

Strax därefter tar han på sig skorna, muttrar att han drar ner på stan och dricker innan han lämnar lägenheten. Ser ut som det blir en rolig nyårsafton.

Benny borde få bragdguldet.

Eller åtminstånde en guldtia.

Tackade trots allt, sent igår kväll, nej till Vemdalen.

Vad detta kommer att betyda för min framtid är oklart.

Men förmodligen är barn, radhus & SUV inom räckhåll.

HA – skoja bara!

Det som emellertid är motsatsen till fabler är att 2009 snart har passerat förbi.

Känner mig tämligen nöjd med vad jag sett.

Klarade till och med att hålla mitt nyårslöfte.

Som var att ge tvåsamhet en seriös chans.

I övrigt så har dagsfylla* återigen blivit ett frekvent använt begrepp. Benny har dessutom lärt sig att knyta slipsknut. Det i sig är en sådan evolution att 2009 kommer att återberättas för barn och barnbarn i generationer med största respekt.

* börjar 12:00 och upphör 22:00, när otyg såsom andra människor bordar pub och krog.

Var ett stort fan av kartor när jag var yngre. Vid sex års ålder önskade jag mig därför (med viss påverkan från min mor) en jordglob. Snurrade därefter friskt på den runda pinalen medan jag memorerade länder och städer. Detta mynnade ut i att jag var en hejare på geografiproven i mellanstadiet.

Därefter har dock intresset lyst med sin frånvaro. Men för inte allt för många dagar sedan satt jag åter med en kartbok i näven. Bläddrade runt en del innan jag slutligen av någon ogrundlig anledning hamnade på ett uppslag över Nordamerika. Det tog mig cirka fyra sekunder att komma (förlåt) fram till följande: Trots mitt tidigare svala intresse för att besöka denna kontinent, har jag tydligen en resa att genomföra.

Flyga till LA för inköp av bil. Första anhalt blir sedan Mexico för lite surf innan fyrhjulingen tar kroppen till Vegas för att dubblera reskassan. När detta är genomfört går färden norrut mot San Fransisco för inhandling av picknickkorg, som kommer att användas frekvent tillsammans med Paul Giamatti i Napa Valley.

När vinruset slutligen avtagit blir det regnställ och självmordstankar i Seattle. Därefter vackra vyer i Vancouver innan Klippiga bergen besegras för att nå fram till Calgary. Där måste både proviant packas och bil tankas. Nästa station är nämligen Yellowstone för camping och vildmarksliv. Om Yogi Bear är hygglig och låter oss lämna hans revir så är det tänkt att Grand Canyon och därefter Denver med omnejd ska få sig ett besök.

När alla dessa naturupplevelser tagit själen till en ny nivå är det dags att besöka New Orleans för att häcka med Bobby Long. När fyllan fortfarande är kvittrande ska sedan en ångbåt ta oss norröver via Mississippi till Memphis. Vad som ska utföras där är förhållandevis oklart. Men sannolikheten är stor att jag kommer att röra mig på ett bordust sätt medan jag skrålar ”ain’t nothning but a Hound dog”!

Därefter blir det en lång bilresa för att se en NHL match i Toronto. När slutsignalen har gått dras kroppen österut för att äta hummer i längs Mains kust. När kistan är full besöks Boston för ett kulturellt inslag innan degen ska flöda på Manhattan.

Tidsplanen för denna vistelse beräknas till 3 månader.

Kostnaden behöver inte bli mer än 120 000 – 130 000 ex bil.

Har redan nu börjat skissat på möjligheter för avfärd i juli 2011.

Någon som vill ta rygg?

Har befunnit mig i Stenstan sedan förra måndagen. Förutom att vara uppbyggd av sten har denna idyll även en annan egenskap, närmare bestämt vattenhål. Dessa pölar drabbar de flesta i allmänhet men mina vänner i synnerhet.

För mig som numer tituleras besökare räcker det med att jag passerar Kubal så blir jag psykiskt onykter. Tar jag sedan vägen förbi centrum så är sannolikheten 1 på 1 att jag ramlar ner i ett vattenhål. De går liksom inte att undkomma.

Detta medför att staden som man är uppfödd i, endast symboliserar två saker. Fylla och ångest. Om vartannat. Eller i kombination.

Att de vänner som fortfarande bor kvar i stan tar ett steg närmare, någon form av missbruk, för varje vecka som går är inget man kan skälla på dem för. Det finns liksom inget annat än otyg att sysselsätta sig med innanför stenfasaden.

På något underligt sätt är däremot inte alla Sundsvallsbor alkade. Vad dessa har gjort för att undkomma, de listigt utplacerade vattenhålen, har jag ingen aning om. Det jag däremot kan säkerställa är att jag knappt träffat en kompis, längre än en flaskhals från ett vattenhål, de senaste tio åren.

Nu kan man fråga sig hur förståndigt det är?

Förmodligen inte särskilt.

Men det finns trots allt en anledning.

Roligheter.

Mängder av roligheter.

Två av helgens höjdare kan ni läsa på Gurk the Gamblers blogg.

En annan presenteras nedan:

Hon (som är liten och späd) sitter och samtalar med oss vid ett bord. Fram kommer en okänd kvinna, gestikulerar och häver ur sig att Hon ska sluta slå tjejer i ansiktet. Hon förklarar att detta aldrig har inträffat. Det svaret ogillas av den andra honan som går på attack. Hon reser sig då snabbt upp, bjuder på en halv höger, lyfter upp den andra tjejen för att slutligen kasta (?!) henne över ett annat bord.

Jag förespråkar inte våld överhuvudtaget. Men detta spektakel var makalöst roligt att bevittna. Att Hon dessutom numer går under benämningen Storsmockan från Ljustorp gör saken ännu festligare.

Förutom att lyssna på Lundell så drack vi 4 liter glögg. Tänkte dessutom publicera följande blogginlägg efter att ha Spotyfyat Rasta Hunden:

"Charles Bronson

Clint Eastwood

Är våra ideal."

Heja.

Vad är väl bäst.

Straight och ensam.

Eller packad i parken med dom andra?

Tomma fickor.

Tomt överallt.

Har du några drömmar?

Hit med dom.

Hit med dom snabbt!

Du sa - Det sista du förlorar är din överlägsna min.

På spegeln låg hackad, första dosen kokain.

Bil är bra att ha för att fördas från A till B.

Men där, på punkt B, slutar dess egenskaper.

Allt annat den medför är till ondo.

Parkeringsavgift och/eller parkeringsböter, är tex. bland det värsta jag vet. Lägg sedan till biltvätt, vinterdäck, inbrott för stöld av oanvändbar stereo & skrapning av rutor så har ni ett harang av onda ting.

På tal om skrapning av rutor.

Gjorde det morse.

Till och med på INSIDAN.

- 29 ° sätter sina spår.

Förutom att skrapa rutor så fick det något kyliga klimatet oss att ställa in brädåkningen till förmån för Storhognas bad, bubbel och bastu. En trevlig oas strax norr om ingenstans.

De har dessutom lyckats toppa den gemytliga fjällkänslan med ett loungeområde som teleporterar kropp och själ till Yaya Resort, East Railey Thailand. Enda problemet med denna snäcka i ödemarken är att en bil, som måste färdas hem, oftast står på parkeringen.

Inte nog med att bilskrället för med sig en massa merjobb, som listats ovan. Den ska dessutom lägga stenblock i maskineriet när det kommer till roligheter. Satans fyrhjuling!

Trots detta är jag dock besviken över att SAAB nu går i graven.

Mest för att jag till 7 % är patriot.

Men även för att jag gillar Jan Åke Jonsson.

Mer naiv VD har jag aldrig skådat.

Kan liksom inte göra annat än tycka om pojkspolingen.

SAAB har gått back 19 av de senaste 20 åren.

Trots det står han och predikar vackert om framtiden.

Honom skulle man givetvis vilja ha i en byrålåda en trasslig söndag.

Den möjliga affären dog dock inte idag. Utan när Koenigsegg drog sig ur. För fanns det några som skulle kunnat lyfta bolaget ovanför ytan så var det ett gäng entreprenörer.

Att Lenins lärljungar i Vänsterpartiet hävdade att bästa lösningen vore att staten skulle köpa upp förlustfartyget var inte särskilt förvånande. Men att Socialdemokraternas (som trots allt är ett seriöst parti) "ekonom" fyllde i med samma krav visar tyvärr att de också helt saknar verklighetsförankring.

Men i morgon är det trots allt mest synd om Jan Åke Jonsson, som vaknar upp med ett trasigt foto av sig själv & framtiden, bredvid sin säng. En tre veckors jättefylla går inte ens att jämföra i ångestnivå!

Det har snöat sedan vi anlände. Jag avgudar det vita guldet. Och blev därför mäkta förvånad när det visar sig att just snön kan ställa till det rejält för oss. För enligt Aftonbladet är domedagen nära. Naturen kommer att slå tillbaka människan till stenåldern. Den använder sig nämligen utav något vi i norra Europa aldrig skådat förut. Snö. Att vi inte står redo för denna massaker är uppenbart. För vem hade kunnat ana?

Mina första förberedelser inför det som komma skall var att löpa runt i stugan på manisk jakt efter trolldryck. Det visade sig att det enda som fanns i drickväg var en skvätt av Gurk the Gamblers kvarlämnade Tangueray. Insåg snabbt att flaskan knappt skulle räcka fram till lunch. Så vad gör man, när man snart kan vara Shanghajjad mitt i ett Vinterland?

Jo man söker med lykta efter något som kan visa vägen.

Vägen till överlevnad.

Det tog en hel del kraft.

Men slutligen fann vi den.

Vänligen beställ idag.

Avhämtning sker imorgon.

Amen.

Anlände till min hemstad i lördagskväll. Inom loppet av ett par timmar fick jag påpekat från en mängd olika individer att jag var usel på att meddela att jag var på väg hem till Sundsvall. Jag kan förstå dem. Hör inte ens alltid av mig till familjemedlemmar och berättar om mina ankomster.

Mest ifrågasättande denna gång var den lille av bröderna Stenbäck.

Har dock viss förståelse för hans beteende.

Stod trots allt i hans hall och påstod att jag skulle sova hos honom.

Som ni förstår var han helt ovetande om mina planer.

Hade dock rekat möjligheten via hans storebror några timmar tidigare.

På tal om den äldre av bröderna. Han var sin vana trogen på en gigantisk flaska. Mumlade något om att det blev efterspel på fredagen. Det pågick till lördageftermiddag. När de andra sedan försvann mot en säng tog han sitt pick och pack och drog på travet. För att dricka. Mer. När jag träffade på honom hade han således dansat trolldryckshambo i 30 timmar, utan sömn. Vad han hade att säga om det?

- Tror inte folk förstår att det krävs en hel del för att orka vara Jan Stenbäck.

Då jag inte hade svaret på vad som krävdes lämnade jag snabbt lägenheten tillsammans med Hon, för ett uppspel på Svenssons för att traditionsenligt avsluta på Oscar.

Med tanke på att även fredagen hade passerat förbi med hjälp av ruset så var söndagen en svår uppgift att genomföra. Lyckades dock ta mig från Sundsvall till Vemdalen, där jag ska vara stationerad en dryg vecka.

Detta firade jag vid ankomst genom att griljera en skinka.

Trots ett mycket lyckat resultat var jag fortfarande lite nedstämd.

Hade inte löst lördagens gåta, om vad som krävs för att orka vara Jan Stenbäck.

En sak är dock säker.

Det krävs en hel del.

Och lite till.

Affärstidningen Tribune har tillsammans med en jury bestående av journalister från EU-länderna utsett Fredrik Reinfeldt till årets Europé.

Han anses vara ” intelligent, cool och lite humoristisk". Det är givetvis hedrande. När de sedan jämför honom med en Volvo Diesel försvinner snabbt stjärnglansen.

Blev själv nyss jämförd, av en kollega, med tredje part.

Stål Henrik från årets julkalender.

Har ingen aning om vem denna människa är.

Men jag tror det var positivt menat!

Har börjat sett Idol.

Tycker dessutom det är bra.

Var på IKEA för någon lördag sen.

Tycker inte alls det kändes bra.

SysterYster ringde i samma veva.

-         Vart är du?

-         På IKEA.

-         Men nu får du ge dig. Igår sitter du stationerad framför Idol och idag är du på IKEA. Du är den sista jag trodde det skulle bli Svenssonsvarning på!

-         Anledningen till mitt besök i dödens rike, på en ledig dag, är endast för att jag assisterar en kompis, i form av bärhjälp.

Klarade således hennes attack och min egna självkänsla med en hårsmån.

Men fler och fler signaler tyder på mitt kommande fördärv.

Eller vad sägs om följande:

Börjar fundera på bostadsköp i billiga Sthlm. Det i sig intygar att jag kan se mig själv på samma plats ett par år. Hua. Hemskt.

Har inte tagit en seriös fylla mitt i veckan med hemgång strax efter två, då jag jobbat dagen efter, på evigheter. Ynkligt.

Blir glad när ICA sänder mig specialpriser på mina egna favoritvaror. Patetiskt.

På tal om mat, i tisdags efter jobbet så besöktes Hötorgshallen. Diverse delikatesser slängdes ner i korgen. Strax därefter stod jag i lägenheten och packade upp allt på ett stort fat.  Sneglade lite på en av de vinflaskor som ständigt finns till hands. Min första tanke – Skulle vara gott med lite vin. Min andra tanke – Nja. Kanske inte ändå. Det är ju trots allt tisdag.

Som om tisdag skulle vara det avgörande för mitt vindrickande?

Som om tisdag inte innebär att man får lura sin kropp med ett rus?

Som om tisdag skulle vara bortprioriterad som veckodag när det kommer till roligheter?

Skäms innerligt för min tanke.

Och skällde därför ut mig själv rejält.

Strax därefter stod vinflaskan öppnad på bordet och osade vällust.

Min situation sammanfattas således med:

Är inte helt förlorad.

Men är otäckt nära ruinens brant.

Solen lyste i 14 timmar.

Det regnade inte mer än 33 % av tiden.

Pengarna tog inte slut förns den 18:e.

De felaktiga besluten för mig på spel & aktiemarknaden var låga 76 %.

Självmorden i de nordligaste delarna av Sverige var inte fler än ett par tusen.

November månad var följaktligen tämligen bra i år.