svartblogg

Bartendern, på andra sidan bardisken när händelsen med de 4 flickorna utspelade sig, har gett sig till känna. Han hade tydligen hört hela dialogen (?) och undrade om den var sann. Jag nickade. Då fick jag high five tillsammans med "Det roligaste jag har hört och sett under mina 25 år i den här branschen!"

Kul att någon uppskattade mitt lilla utspel.

Har min vana trogen avverkat en massa filmer de senaste månaderna.

Finns tyvärr inga större succéer att prata om.

Zack and Miri makes a porno är dock klart sevärd och bjuder på ett flertal skratt!

Gårdagens biobesök (ja, jag gör sådana ibland också) innehöll Australia. Mina förväntningar var rätt höga.

Första delen av filmen var dessutom riktigt bra. Den dalade sedan tyvärr rejält mot slutet. Allt på grund av att den var 2 timmar och 45 minuter. Missförstå mig inte. Jag är förälskad i långa filmer, som håller hela vägen ut.

Martin Scorsese brukar till exempel vara en mästare på att skapa stämning och mystik från start till mål vid längre skapelser. Tyvärr är det inte han som ligger bakom Australia, så det är endast Mastodontfilms-Mats som får resning av spektaklet!

Jag grämer mig dock inte nämnvärt. Istället är nu siktet inställd på Appoloosa. Betyg enligt JJ:
"Årets western-händelse. Trevlig filmkväll!"

Överlevde natten

Dessutom utan större problem

Mitt val att fira nyårsafton på hotell, istället för i sus och dus, har dock aldrig känts bättre!

Framsidan

Det är inte spriten i sig som drar.

Det är inte ruset i sig som triggar.

Däremot så är jag torsk på suset och allt det roliga som det medför.

För att nämna två händelser från den senaste långhelgen.

Jag till efterfestkompanjon, morgonen efter juldagen: Jag kom fan inte ihåg hur vi kom hem igår.

Efterfestkompanjonen svarar med indikation på att han har full koll: Va?! Gör du inte?

Jag ligger då och funderar ett par minuter och kommer sedan på hur transport genomfördes.

Jag: Just ja, vi åkte ju bil med JJ.

Efterfestkompanjon: Va?! Gjorde vi?

Senare på annandagen hade jag återigen ramlat ner i en jätteflaska. Befann mig tillsammans med en yrkesbertlare av rang när jag gled in genom dörrarna på Skepparn för att se Lars Bygden.

Yrkesbertlaren säger något till vakten och vi slipper betala.

Jag frågade senare vad.

Yrkesbertlare: Jag sa att vi var två medlemmar från hattkompaniet.

Jag: Haha... okej.. Någon speciell anledning till det?

Yrkesbertlare: Han som stod i dörren var en av Sveriges första medlemmar i Ku Kux Klan.

Hattkompaniet - humor på hög nivå!

Baksidan

Ligger i sängen och kramar hårt runt en sovande Hon.

Själv finns det ingen möjlighet till sömn.

Varje gång jag stänger ögonen ser jag kvinnor bakifrån med långt hår.

De vänder sig sedan om och visar ett totalförstört och demolerat ansikte.

Ett rossligt MOHAHAHA skjuter sedan ut från dess munnar.

Jag försöker slita mig lös ur tankemönstret.

Men har inte förmågan.

Istället så ligger jag rädd och rastlös och hoppas att det snart ska avta.

Oftast försvinner det efter någon timme.

I natt låg jag vaken mellan 3 och 8.

En sådan mental genomklappning gör att framsidans glans försvinner. Det gör även att jag lovar mig själv att helt plocka bort konsumtion av alkohol i två eller fler dagar i sträck.

Klockan börjar förresten närma sig sovläge.

Hon jobbar natten så lägenheten är tom och skräckinjagande.

Känner att min kropp inte är helt återställd.

Känner att jag kan gå ytterligare en mardröm, till natt, tillmötes.

Jag hoppas sannerligen att jag har fel.

En jul i en medelstor svensk stad innebär möten med det förgångna.

Hemvändare och bortglömda på återträff under trolldryckens rus.

Igår fick jag detta visualiserat vid en bardisk på en tätbefolkad lokal.

Fyra flickor som känner varandra väl.

Fyra flickor som dessutom känner mig.

Fyra flickor som till och med representerar 10 år av mitt liv.

Den första, vacker och iskall, symboliserar en naiv pojke med ett hopp, en tro. Den andra, som alltid stod bredvid trots utstrålning som få, var en del av min första lägenhet. En del av en tid som innehöll saknad, berusning och ett flertal korta romanser. 

Den tredje, med störst hjärta och finast själ, var svaret på en trygghetsönskan och ett rop på hjälp. Den fjärde, överlägset mest intressant och med blickar som gett mig svaga knän, ett kapitel som nyligen blivit avslutat. Ett kapitel som bestod av sökande efter en livskamrat i nuet. En medresenär på resan mot morgondagen. 

Att dessa fyra flickor samtliga stod samlade fick mig att utbrista i förtjusning.

Dig har jag varit tillsammans med.

Dig har jag också varit tillsammans med.

Dig har jag velat knulla.

Dig har jag också velat knulla.

De fyra flickorna kollade först på mig med tveksamma ögon och sedan på varandra. De tyckte inte alls detta spektakel var roligt. Istället så skruvade de lite obekvämt på sina kroppar innan två försvann in i lokalens skyddande mörker.

Den första mp3 jag köpte gick sönder

Den andra mp3 jag köpte blev snodd

Den tredje mp3 jag köpte havererade när jag satt in den i Mac:en

Mina förhoppningar på årets julklapp från SEB, som var just en mp3, var därför låga.

Med darriga händer stack jag in den i Little Mac

Det verkade fungera.

Vilken lättnad

Började genast slänga över lite material

Processen fortlöpte galant

När den var fylld med härliga toner tog jag ur den ur datorn

Då dog den.

Helt svart.

Trots upprepade upplivningsförsök de senaste två dygnen kvarstår faktum

Ännu en mp3 spelare i min närhet har gått bort.

Fick låna en såg av pappa i morse. Han ringde för en timme sedan och frågade hur det hade gått med granen.

Jag svarade att jag var på väg till ICA och att Hon hade lovat att kapa granen medan jag var borta i utbyte mot ananas och dadlar. Då berättade min far stolt att jag kunde behålla sågen. Han hade nämligen köpt en ny på rea idag. Hans stämma avslöjade tydligt att detta var mycket viktigt för honom. "Han jagar inte - men han har alla fall en såg!".

Strax därefter ringer Hon med gråten i halsen.

Den är förstörd.

Jag har förstört den.

FAN - den är verklig helt förstörd.

Lugn och fin sa jag och la på eftersom jag befann mig i trapphuset.

Väl i lägenheten möttes jag av en mycket mindre gran.

Den nya granen var dessutom oerhört gles i förhållande till originalet.

Jag tyckte dock den var kanon. Det tyckte inte Hon.

- Jag har förstört den!

- Det har du inte alls de. Den ärju hur fin som helst. Kommer säkert bli ännu bättre med hjälp av kulor och annat krimskrams.

- Jag tänker inte ens klä den. Den kommer inte bli perfekt och då är det ingen ide.

- Eftersom jag inte har egenskaperna som krävs för att klä en gran så har du inget val. Annars blir det ju ogjort.

- hmmmrf (negativt ljud med dov och argsint klang)

Nu 17 minuter senare sitter Hon med sax, kulor, små fåglar och glitter i högsta högg. Det lyser i hennes ögon. Hennes kreativa och skapande sida är i full blom.

Själv sitter jag och småler och inspekterar hennes entusiasm.

För bara en stund sen var hennes livet svart.

Nu är det helt plötsligt vitt.

Kvinnor måste vara från en annan planet.

Strax efter granens ankomst i mitt liv ringer min mobil.

Pappa: Har du sett granen? Visst är den fin? (stolt röst)

Jag: Jo, den är jättefin.

Pappa: Finns massor av kvalitetsgranar på våra ägor. Inte konstigt att Ingvar Kamprad valde oss som leverantör till IKEAs gran förra året. (ännu stoltare röst)

Jag: Hehe.. Inte alls konstigt. Dina granar passar dessutom säkerligen bra för IKEA. De ärju trots allt rätt stora.

Pappa: Vadå är den jag lämnade hos dig för stor? (förvånad)

Jag: Den slår i taket och upptar hela rummet. TV syns inte ens från soffan. Inte för att det gör så mycket. Men den är lite väl stor. (snäll röst för att inte verka otacksam)

Pappa: Men såga ner den ett par decimeter då! (Självklar stämma)

Jag: Hur ska jag kunna göra det?

Pappa: Det ärju bara att använda en såg. (Fortfarande självklar stämma)

Jag: Har ingen sådan.

Pappa: Va?! Har du ingen såg? Hur kan man inte ha en såg? (Allt annat än stolt stämma. Här får jag dessutom för mig att pappa tänker följande, ingen såg och han jagar inte älg. Vad har jag för son?)

Jag: Jag bor i en etta inne i stan. Vad ska jag med en såg till?

Pappa: Ja, du kan ju bland annat kapa granar med den.

För första gången i mitt liv har jag en julgran. Den härstammar från min faders ägor och var efterlängtad när den anlände till mitt liv.

Det var dock inte alls kärlek vid första ögonkastet då schabraket var större än min lägenhets ynka kvadratmeter. Vad min far missförstod i "En liten nätt gran för min etta." har jag ingen aning om. Men förmodligen hela meningen.

Status för övrigt med en gran i sitt liv:

Lever i symbios med min dammsugare.

Övrig vaken och sovande tid spenderar jag i köket. (Enda del av lägenheten som inte består av en gran.)

Fick mitt första månadsbesked från ICA i dagarna

50 spänn i bonus!

Jag var lyrisk.

50 spänn - för ingenting.

Ingenting visade sig dock tyvärr efter vidare läsning vara konsumtion på drygt 5000.

Min prognos låg på 2000.

Max 2500.

165 ekonomiska högskolepoäng visade sig ytterligare en gång vara helt värdelösa.

Var en sväng till Hassela igår

Senaste dumpen hamnade på uppskattningsvis 52 cm

För att kalla ett snöfall en dump krävs enligt egen utsmyckning 50 cm

I Sundsvall har det också snöat hyfsat på slutet.

Har väl i dagsläget ett snödjup på 30 cm.

Igår bjöd himlen däremot på regn

När det var minus sju

Det renderade i blixthalka

Inget som dock syns på nyheterna eftersom en norrlänning är medveten om att blixthalka leder till att körningen måste anpassas därefter.

Detta är något som människor söder om Gävle har väldigt svårt att förstå. Varje gång det kommer ett oerhört (?) snöfall blir det kaos. Fullständig kaos.

Ett bra exempel uppdagades för ett par veckor sedan när nyheterna bland annat visade bilder på att hemvärnet fått rycka in norr om Stockholm. Nyhetsflödet gav indikation på ett snöfall på åtminstone 50-75cm det senaste dygnet. Detta kändes inte troligt. Jag ringde därför JJ för en mer objektiv bedömning. Han är trots allt norrlänning.

JJ var lyrisk. "Det har snöat hur mycket som helst! Hela Uppsala är en stor vit snö hög." Nu blev även jag imponerad. Överlägset var första tanken. Kanske måste tjacka en biljett söderöver för att testa brädan. 

- Låter ju grymt. Hur mycket har det kommit, en halvmeter?

JJ tystnade.

- En halvmeter?! Fan eller. Kanske 10-12 cm. Max 15!

Jag trodde pojkspolingen och FÖRE DETTA norrlänningen skämtade. 15 cm? Det räknas inte ens. Att ett par år söderöver hade förstört hans uppfattning om snö så kapitalt fick mig att lägga på och sluta tro på en objektiv människa.

Att vi skrattar åt USA:s befolkning som kronsikt styrs via media är hyckleri. Vi är sannerligen inte bättre själv.

15 cm

Hur mycket som helst?!

Ajajaj.

JJ går numer att likställa med fattig svart kvinna från södern som alltid röstar republikanskt!

Hur det var i Hassela igår?

Mycket bra!

Kände mig dessutom som hemma eftersom årets nyheter, Bennybacken samt Bennyland, hade invigning.

Soffan känns tilltalande

Är trött och utmattad

Livet har sprungit, länge nu.

För länge och för fort.

Behöver en paus.

Ikväll

I just den här soffan

Lägenheten är så tyst att datorns knappar ekar i mitt huvud. Ramlösan som står på bordet, så intet sägande att jag börjar fundera på om just den här stunden är verklig.

Men det är den.

Det är lördag

Med en Ramlösa

I en soffa

Mitt hjärta skriker, som alltid, att alkoholen måste fram inom kort annars byter det kropp. Har däremot lärt mig att inte följa mitt hjärta alla gånger, så blir fallet även i kväll.

Att inte följa mitt hjärta har bland annat besparat mig farliga flickor som garanterat hade lett till trassel samt gett mig den del av min lever som fortfarande fungerar.

Så vänner och bekanta.

Fyll era kroppar med sprit och synd i min frånvaro

Själv blir jag kvar i soffan.

Tillsammans med en Ramlösa

Och en overklig verklighet

Klockan ringde 05:00

Stängde av den i ren protest.

Den gav sig inte utan ringde igen 9 minuter senare.

Och igen 9 minuter efter det och slutligen igen 9 minuter efter det.

Satans sömnstörare!

När jag väl fick upp kroppen ur sängen var den alltså nästan halv 6. Eftersom både dusch samt påklädning av pressvecksbyxor skulle ske innan taxin anlände 05:50 fanns ingen tid för eftertanke. 

Väl på tåget satt jag och småskrattade åt speakerns information om att de tysta zonerna skulle respekteras. Vilka idioter tar sig tid och bokar tystzon? Pensionärer med intatuerad sur min eller oerhört tjocka människor? (Ja - jag har fördomar mot tjocka människor och jag står för dem samtliga! Jag kan till och med sträcka mig så långt som att säga att de äcklar mig. ÄCKLAR!!)

Försökte sova och lyckades med uppgiften strax efter att Hudiksvall var passerat. Vaknade i Uppsala och käkade frulle. Dansade med lätta steg till HK vid Sergels torg och var med på ett möte i 2,5 timme. Syndade sedan i mig Pizza Hut tillsammans med ett gäng tjockisar (måste man bo i såsskålen bara för att man har ett midjemått över 122?!) innan avfärd hem igen genomfördes.

Somnade med blixten på tåget och vaknade sedan tyvärr av en idiot. Han var projektledare och talade vitt och brett om att inte vem som helst kunde bli det. I grund egenskap behövdes oerhörd kunskap (om allt). Men för att bli ett riktigt vass projektledare, som honom, krävdes dessutom det lilla extra. 

Jag blev på sådan oerhörd kokning på denna självgoda supernolla så att jag omöjligen kunde somna om igen.

Nästa gång bokar jag den tysta zonen.

Den har nämligen förändrats i mitt huvud.

Från äcklig till himmelrike.

Mellanöl

Fatöl

Flasköl

Congac

Mintu

Draja

Jag sög i mig det mesta jag såg igår

Att jag inte var så sugen stämde inte alls

Hade tydligen haft massor att prata om när jag väckte Hon halv fyra

När Hon till slut vaknade till liv, slocknade jag.

Jag vaknade i morse

Fortfarande full

Hon var redan vaken

Tittade på mig och sa

Ligg med mig

Efter utförd gymnastik klev hon upp och gjorde frukost

Jag kunde tyvärr inte hjälpa till

Hade fullt upp med att inte dö

Frukosten bestod bland annat av nybakat bröd.

Nybakade pepparkakor

Nybakade kanelbrownies

Nygjorda tryfflar

Medan jag syndat i mig sprit under fredagskvällen hade Hon bakat

Nästan för bra för att vara sant

Idag vankas det julfest med jobbet

Hotell Södra berget skall intas

Middag samt spa finns inplanerat

Skäms nästan att säga det, men jag är inte ens sugen.

Bortskämd snorunge går utmärkt att titulera mig vid nästa möte

Jag ska dock, motvilligt, ta mig uppför backen och göra mitt bästa för att arbetskamraterna ska tycka att jag är en hyvens pojk. Uppgiften (illusionen), hyvens pojke, kan bli svår att utföra eftersom jag är en bortskämd snorunge.

Imorgon intar jag rollen som ölkrängare.

Börjar bli varm i kläderna inom denna bransch.

Att så skulle bli fallet var väl inte så konstigt.

Empirisk forskning under längre har gjort avtryck

På söndag hoppas jag finna en gnutta julkänsla när Villa Vacker besöks.

Vad är förresten julkänsla?

Konsumtionshysteri?

Måsten?

Snöbollskrig?

För nästan ett år sedan skrev jag ett inlägg om ett par världsomvälvande tips som mänskligheten måste få tillgång till för att få ett rikare liv. Idag har äntligen den efterlängtade uppföljningen anlänt. Jag står, precis som då, handfallen inför informationen.

När jag blir smart.

När jag blir vuxen.

När jag förstår mig på sparande.

Då ska jag också bli chefsekonom.

Då ska jag också ge världen mina råd, mina tips, mina visdomsord.

Men just nu är det tyvärr tusentals distansmil, rent intellektuellt, mellan mig och en chefsekonom. För slutsatser likt:

- Sluta rök

- Sluta snusa

- Sluta drick alkohol

• Då kommer du att spara pengar!

Går långt långt utanför mitt förstånd.
Så tack informationssamhället.
Tack.

Hör och häpna.

Jag såg på TV igår.

Filip

Fredrik

En panel och ett stillsamt kaos.

Jag har varit en beundrare av dessa pojkar sedan "Ursäkta röran (vi bygger om)." Mitt absoluta favoritprogram som de producerat är "God morgon Världen".

Packat och klart - släng dig i väggen!

När och fjärran - sök nytt jobb!

Att vara trippelpin i Söderhavet eller att knapra piller i Nya Zeeland slår nämligen allt ni någonsin skapat.

Igår, i deras senaste skapelse Boston Tea Party, var det dock varken fylla eller droger som behandlades. Istället så var det kaloriförbrukning vid sex. För att möjliggöra detta test tillkallades ett swingerspar.

Pojken bjöd på enorm penis..ring. Flickan på två yviga bröst. Resterande del av tid framför kameran utförde de nattlig gymnastik. Allt medan F & F satt i samma rum och försökte föra programmet vidare. Oerhört komisk syn. Klimax (för mig), rent humoristiskt, uppkom när paret ramlade ur sängen.

Experimentet gav slutligen följande fakta:

Att älska med filmsvepningar är för mannen att likställa med en lättare joggingrunda. För kvinnan går det att jämställa med en tryckare.

Under långsam ritt (som de så trevligt benämnde det) brände kvinnan lika mycket kalorier som om hon skulle ha promenerat. Mannen brände mer. Men det förklaras nog av hans vilja att fortfarande styra samlaget. Detta utfördes med hjälp av händerna på hennes skinkor och bicepscurl. (Att han dessutom ibland stillsamt drog hennes hår rakt ut åt sidan (?) måste också ha varit kaloribrännande - egen anmärkning)

Slutligen genomfördes Basehunter-knullet. Basehunter-knullet är full körning utan riktlinjer eller hastighetsbegränsningar. Det var dock endast mannen som bjöd upp till dans. Det resulterade i att han brände lika mycket kalorier som om han skulle ha spelat tennis. Tjejens kaloriförbrukning likställdes, av en slump, med städning.

Sex istället för motion är alltså inte att föredra. Speciellt inte eftersom information framfördes om att den genomsnittliga liggningen pågår mellan 4 och 7 minuter. Att den dessutom i snitt genomförs 6 gånger i månaden gör att merparten av det svenska folket istället får snöra på sig träningsbjucksen i januari om julkistan ska bort!