svartblogg

Hungrig.

På mat.

Och dryck.

Mest dryck.

Googlar därför tänkbara viner inför nyår.

Och sneglar samtidigt blygsamt bort mot diskbänkens box.

Hur kan man vara så sugen på vin att det sticker i kroppen?

Men efter Gurk The Gamblers charmanta kommentar på juldagen (”Det ser ut som du lagt på dig en hel del?”) lever jag knappt på bröd och vatten. Så någon skåpsupning mitt i veckan blir det inte på tal om.

Trots att jag mest känner hat för karljävlen just nu kommer jag med största sannolikhet tacka honom innerligt om sådär 3 – 5 kg.

Anländer från baren med trolldryck.

Sällskapet skrattar gott medan de pekar på en dansant själ.

Som tyvärr saknar alla former av taktkänsla.

Det där är kvällens dans, säger någon.

Snarare min tremänning, svarar jag.

Då skrattar sällskapet än mer och tror med bestämdhet att jag skämtar.

Men det gör jag inte.

Strax därefter går människan till historien som bland de roligaste jag sett.

Medan han rör sig förföriskt (?) och okontrollerat mot hans meddansare så knäpper han sakta upp sina jeans. Vinkar charmant (?) och självsäkert åt flickan att komma närmare.

Därefter drar han kalsongerna rakt fram, kollar med mystisk (?) blick mot tjejen innan han bjuder på en blickning och slutligen stolt kollar ner för att studera sin egen härlighet. Tjejen får sig också en titt. Strax därefter (21:30) lämnar de, det nästan tomma, dansgolvet tillsammans.

Anlände till Oscar vid halv åtta för att slippa köa. Då vi i princip var ensamma i baren var det skönt att Buttman levererade sällskap och värmande vintoddy.

Vid halv tio ramlade JJ in. Därefter väntade vi ivrigt på att ”nya delen” skulle öppnas upp för oss dödliga. Så fort det hände placerade vi oss strategiskt vid baren, för att beskåda en nostalgitripp från vårt tidigare liv.

Högst oklart om det var särskilt givande.

Men roligt var det alla fall.

Men som alltid när man besöker syndens näste Sundsvall så blir man alldeles för pin och avslutar således kvällen med att hänga livlöst över baren med fokus på kommande shot.

Fullständigt bedrövligt. Och dessutom ett enda långt förspel till den gigantiska baksmälla som väntar dagen efter. Men på grund av roligheterna så vet jag att det kommer att hända igen. Och igen.

På tal om det.

SysterYster pratade med Flumberg igår.

Han var rätt sliten.

Men hävdade bestämt att det var värt det.

Därefter berättade han en ångestfylld historia från det förflutna som utspelades sig i fosterställning på ett badrumsgolv. Hyperventilering, tårar och gigantisk ångest.

SysterYster konstaterade då att vid dessa tillfällen så ville man sannerligen inte sätta sig i samma situation igen. Det kunde dock inte Flumberg hålla med om utan slängde snabbt ur sig.

-         Jo! Det är alltid värt det!!

Packar för avfärd.

Avfärd mot norr.

Tänkte först återvända till den stora staden redan på söndag strax efter lunch och således resa från Sundsvall vid 8:a. Det i sin tur hade betytt att juldagens fylla fått ställas in pga att jag dessutom praktiserar som chaufför.

Men några gigantiska milstolpar har jag varken lust eller vilja att passera så vi ändrade avfärd till måndagmorgon istället.

Så nu blir det full fart på lördag.

Dock utan de vanliga förberedelserna.

Med bord, biljetter och borrdust tidigt barhäng.

Istället så får man trängas med de dödliga i diverse köer.

Och hålla tummar och tår för att förhoppningsvis komma in.

Men då det är få saker som kan få mig på så enorm kokning som att köa så är sannolikheten stor att ni får besöka korvmojen vid Navet om ni vill se en glimt av mig.

På grund av detta vill jag därför här och nu önska er alla en god jul och ett gott nytt år!

Känner ingen rädsla för det specifika mötet.

Tycker inte heller att lokalens atmosfär är otäck.

Men trots detta var det en evighet sedan jag besökte tandläkaren.

Jag trodde inte att jag hade varit där sedan min 19 årsdag. Men det visade sig att jag faktiskt hade besök dem ytterligare en gång den senaste 10 års perioden. Men någon inflation i häng hos tandtrollsjagaren kan jag inte stoltsera med.

Var därför något negativt inställd till den förmodade slutnota dagens besök skulle rendera i. Min prognos låg i intervallet 2000 – 5000. Men döm om min förvåning när det återigen visade sig att jag inte hade ett enda hål. Tandstensskrapning slapp jag dock inte undan, men hela kalaset stannade på drygt laxen. Lägg därtill att någon vis politiker helt oväntat hade lagt in rabatt på 600 spänn. Summa samarium fick jag endast slanta strax över 400. Vilken gigantisk vinst!

På tal om vinst.

Har blivit befordrad.

Förutom en skön löneförhöjning ville dom dessutom kasta på mig en bil.

Med tillhörande garageplats.

Stackars stackars mig.

Efter att scrollat igenom valbara bilmärken insåg jag att vi hade avtal med de flesta.

Dock med begränsning om att valet måste falla på en miljöbil.

Jag började kolla på BMW. Insåg snabbt att dess miljöbilsutbud var sämre än nazismens grundtanke. Därefter besökte jag Audi. De erbjöd leverans i maj. MAJ?! Sa jag och vände på klacken och gick. Då skrek min kollega Volvo V70 och jag rös genast till i kroppen. Inte kunde väl en pojkspoling som mig tjacka familjebil? Det gjorde jag inte heller.

Däremot så föll valet på ett sjunkande skepp.

Som de flesta dessutom skrattar åt.

Det passar mig perfekt!

Låt mig därför presentera min kommande bil:

SAAB 9 – 5 Sedan Vector BioPower 220hk Turbo.

Wrooom!

.. men jag är inte glömsk. När det kommer till saker jag ska memorera eller göra. Spontant så trodde man ju att dessa skulle gå hand i hand.

Slutligen en liten reminder inför ikväll.

21:00 SVT.

Sista avsnittet av Våra Vänners Liv.

För er som inte varit med sedan start.

SVT Play.

NU!

JJ bor i min förra lya.

Stod i dess mitt igår och försökte minnas.

Men inget fanns där.

Allt var svart.

Detta är dock ingen tillfällighet.

Då jag i princip inte har något minne alls.

Om nått.

Påminner någon mig däremot om saker i mitt förflutna så kan jag oftast relatera till dessa. Men att söka av i min hjärnbalk på egen hand är lönlöst. Som ni förstår så vållar detta stora problem för mig.

För vad ska jag relatera till om jag inte har tillgång till mitt förflutna?

Torsdagmorgon uppklivning vid 06:30 för hämtning av hyrbil och avresa mot Norrköping. Kundträff för i runda slängar 80 personer vid lunch. Därefter avresa mot Linköping. Snabb dragning för kontoret där på en timme. Därefter ännu en kundträff på närliggande hotell för 50 kunder. Slutligen resa tillbaks mot Sthlm. Ankomst till lgh strax efter 22.

Fredagmorgon inleds med att klockan ringer vid 05:30. Bilen ska lämnas strax innan 7 så att jag hinner bli uppplockad 7 för avfärd mot Södertälje och möte med distrikschef. Därefter dragning för kontoret mellan 9-10. Tillbaks till Sthlm för lunch med en annan distrikschef. Åter på kontoret vid kvart i två för möte mellan 14-15. Därefter genomgång av mail och andra lösa trådar som jag samlat på mig de två senaste dygnen.

Svårt trött när jag slutligen anländer hem.

Sov mellan 18 - 19.

Tog ett glas vin till Idolfinalen.

Däckade likt en pensionär strax därefter.

Lördag innehöll inte mycket innan det vankades middag hos Hons faster på kvällen. Även denna dag slutade i tidig framstupasidoläge.

På söndag städade jag.

Alltså.

Herrgud - vilket tragiskt liv jag har.

Och vad tror ni händer när man haft en sådan lugn helg ur ett alkoholperspektiv?

Jo - man dricker istället på allt som rör sig kommande vecka.

Denna har inte varit något undantag.

Måndag - direkt efter hemkost från jobbet sänkte jag ett par glas vin och lite glögg. Därefter ställde jag till ett skönt rus på tisdag med julfest och besök på stadens krogar. Onsdag avslutades med middag på italienare och delning av flaska rött med Hon.

Den absolut största fördelen med att dela en flaska vin med Hon är att jag oftast får 4-5 glas, medan Hon nöjer sig med två. Måste därför korrigera mitt påstående ovan. Herregud - vilket bra liv jag har!

IT'S A MANSBAG!!

Spontan.

Glad.

Stark.

Men även skör.

Manisk.

Livserfaren.

Egocentrisk.

Hon var min största förebild de 15 första åren i livet.

Och är fortfarande någon jag ser upp till.

Då hon kort och gott är fantastisk.

Inledde dagen ackompanjerad av Den gyllene Knorren (årets julkalender) i morgonrock. Därefter spann jag ner i figursydd kostym. Fint ska det va. Lägg dessutom till finansskjorta med tillhörande manschettknappar så förstår ni min vardag.

Men för att inte följa normen fullständigt så promenerar jag tur och retur jobbet i tuppluva med fisk på samt joggingskor. Sammantaget en ganska makaber syn.

Väl hemma igen i lägenhetens trygga vrå byttes snabbt ovan beskrivna galenskap till halvsäckiga jeans, linne och lång stickad cardigan.

Efter några timmar i denna härliga outfit så ligger jag nu redo för ännu ett möte med John Blund. Naken.

Åhh åhh, vad det är skönt att va naken.

Svänga på snabeln och vicka på baken.

Svartblogg har de senaste dagarna varit hett stoff.

Med runt 100 unika besökare per dag.

Vid första åtanke trodde jag att detta berodde på mästaren Pluras numera svenssonsaccepterade stjärnstatus. Då min blogg är första träff för ”svartblogg” via Google.

Men som vanligt är sällan det enkla svaret lösningen på gåtan. Istället så kan jag i princip garantera att det är ett gäng golddiggers som far runt här för att finna min skattkista. Den fick sig nämligen ett tillskott igår, som de genast vill lägga vantarna på.

Allt började med att jag drog iväg ett sms till Stenbeck med förfrågan om jag kunde vara med på travet för 200-300. Han svarade att han redan spelat med sina pokervänner och att min grindslant i detta sällskap endast skulle rendera i några procent av eventuell vinst.

Men snäll (och spelgalen) som Stenbeck är så tyckte han trots det att vi kunde spela en egen variant på sidan om. Jag föreslog då att även bjuda in JJ och Stenbeck den yngre. Men innan allt var klart hade även Barre Berrha, SysterYster, Mamma, TorparJan och en till anmält sitt intresse.

Det renderade i insats om 2300 riksdaler och därmed 4600 rader. För dessa slantar valde Stenbeck ett gäng fyrbenta med omsorg. Och skruvade slutligen till raden med att vi inte skulle få utdelning på vare sig 5 eller 6 rätt. Istället så skulle 7 rätt ge 2,5 ggr eventuell vinst.

Några timmar senare stod det klart att vi vunnit 72 000.

Alltså 8 000 per skalle.

Förstod omgående att detta skulle leda till enorm berömmelse och groupieliknande beteende. Men jag kunde inte ens i min vildaste fantasi tro att ryktet skulle sprida sig så här fort.

Bäst jag blåser alltihop inom kort.

Så vardagen återgår till det normala.

Glädje och spontanitet skapar lycka.

Ärlighet och lojalitet skapar cementlika band.

Fyllor och umgänge skapar tillfällen.

Stark kassa och framtidstro skapar möjligheter.

Ringde från jobbet och berättade mina planer på ett kvällshäng vid Sidsjön. Stannade till på ICA Espland för inhandling av kvällens picknick. Dansade sedan med lätta steg innan vi la till oss på en brygga.

Underbar sommarkväll.

Kollade ner på Hon.

Insåg att det kanske inte bara var på lek.

Kanske inte bara var för stunden.

Istället så fanns den helt oväntat där.

Kärleken.

Det är svårt att beskriva vår relation.

Då den går djupare än det mesta.

Bredare än det bästa.

En intensiv historik.

Och en fantastisk kemi.

Har givit oss en artonårig resa.

Med besynnerliga äventyr.

Och charmerande minnen.

Lycklig i kropp, själ och benmärg över att våra vägar möttes och att vi fortfarande levererar vänskap i yppersta världsklass.

Inleddes med att Hons klocka ringde.

Att Hon skulle iväg och jobba.

Jag var så bakis att jag trodde att mina sista timmar var lätträknade.

Varje rörelse fick mitt huvud att explodera.

Varje andetag var svårt att genomföra.

Vid tio ringde jag JJ för vägledning.

Fanns det något jag kunde göra?

Eller var den enklaste vägen att transportera sig till Västerbron.

Han hade som vanligt bara en lösning.

-       Ta en bärs. Eller förresten, ta två!

Återställare är dock något som jag inte längre sysslar med. Bättre att ta smällen direkt än att skjuta upp den igen. Och igen. För är det något som bara blir värre med tiden så är det ångesten som till slut släpps lös efter långvarigt intag av trolldryck.

Istället så vred jag mig i sängen fram till tolv.

Gick med små små steg till JJ för frukost.

Vid 2 började jag faktiskt se ljuset.

Med det sagt så vill jag framhäva det fantastiska i att komma hem vid halv tio kvällen innan. För en baksmälla som släpper redan vid 2 är som en skänk från ovan.

Därefter körde JJ mig till vitvarubutik i Bromma.

Kylen la nämligen av förra helgen.

Således dags att plocka ut ny.

Detta var lättare sagt än gjort.

Och det tog ett par timmar att få försäkringsbolag och butik att agera mot samma mål.

När väl alla måsten var avklarade släppte JJ av mig och kylskåpet.

Strax därefter kom Stenbeck Junior på besök.

Fixade föda och kollade ”Så mycket bättre”.

Ankrade i sängen vid 12.

Tröttluva!

Alltså.

På riktigt.

Det går inte.

Alldeles för brett.

För djupt.

För att minimaliserat till ett gäng ord.

Men bjuder istället på en annan form av kärlek.

Var ute och tog några öl på torsdagskväll, då The Kristet Utseende gästade stan.

Därefter blev det starkölslunch på fredag.

Och vindrickning på jobbet från fyra.

Vid fem tog vi vårt pick och pack och drog mot lokal för intag av föda och trolldryck.

Vid halv nio smsade Hon info om att det fanns en halv pizza hemma om jag var sugen vid hemkomst samt att jag skulle försöka undvika att dricka tills jag spyr. Jag svarade strax därefter att några sådana utsvävningar var det inte på tal om.

45 minuter efter det (alltså klockan halv tio) ramlade jag in genom dörren.

Vacklade sedan steg för steg mot toaletten.

Kräktes kopiöst.

Däckade sedan i samma position.

Hon väckte mig en timme senare med information om att det fanns en säng i lägenheten som bjuder på bättre komfort.

För att vara på den säkra sidan så spydde jag ett par gånger till innan jag intog horisontalt läge bredvid henne i sängen.

Vaknar sedan vid 7 av att Hons klocka ringer då det vankades jobb.

För henne.

Inte för mig.

Jag hade fullt upp med att andas.

Att överleva.

Nu kan man ju fråga sig vad detta har med kärlek att göra.

1.     Hon måste ha dragit en gigantisk nitlott när hon föll för mig. Finns trots allt mycket charmigare sällskap än de som kommer hem från en aw och är att likställa med en förståndshandikappad.

2.     Men trots detta så levererade Hon inte några sura miner överhuvudtaget. Istället har Hon en förståelse för att jag ibland går över styr.

3.     Förståelse. Absolut inte den främsta. Men trots det en av många olika egenskaper som kärleken kan ha.

Mamma

150 cm låg.

Pondus som om hon vore 2,05 hög.

Arbetsnarkoman.

Lojal.

Stark.

Skör.

Står i centrum.

Familjens kärna.

Och kugghjul.

Pappa

Ensamvarg.

Älskar skogen.

Egoistisk.

Törstig.

Stolt.

Rastlös.

Snäll. Så sjukt snäll.

Efter 35 år ihop skildes dom i mitten på nittiotalet.

De lärda säger att första kärleken är något speciellt.

Då man oftast ser den med naiva ögon.

Långt från tvåsamhetens problematik.

Jag är den förste att skriva under på denna förklaring.

Kommer ihåg vårt första intima möte som om det vore igår.

Det var maj.

Solen gastade.

Var inte säker på att vi skulle träffas den där kvällen.

Men tack vare folk i min närhet så dök du upp.

Vi satte oss ner med utsikt över älven.

Du var tätt intill.

Men instängd och svår att konsumera.

Efter några taffliga försök fick jag dock till slut dig att öppna upp.

Strax därefter rörde du mina läppar för första gången.

Jag släppte sedan inte taget på 17 ljuvliga minuter.

Därefter skildes vi tyvärr åt.

Men mitt möte med dig, Fröken Liebfraumilch, brinner inom mig än idag.